Susanna Kallur, 30 år, har långtifrån gett upp karriären – trots alla skador som stoppat henne från full satsning tre år i rad.

–Jag är hungrig och ska absolut tillbaka. Motivationen är lika stor som tidigare. OS är helt klart det enda i kikarsiktet just nu, allt är inriktat på det, säger Susanna som inte orkade besöka SM i Gävle.

–Nej, jag var på DN-galan och tittade och det var jättekul, men inte lika roligt att gå runt och få alla frågor om skadorna. Det känns som jag dragit det en miljon gånger nu.

Sanna säger att skadan som kom smygande i våras och som stoppade henne från att tävla i år (”en klurig grej i baksidan och ryggen”) börjar släppa.

–Jag har känt en ordentlig ljusning senaste veckan faktiskt. Det är skitkul, men jag vågar inte ropa hej efter alla bakslag jag haft. Men smärtan börjar släppa i alla fall och jag börjar få lite bukt med det.

Hon kan inte träna löpning mer än lite lätt jogging, det gör fortfarande för ont, men hon känner sig ändå i bra fysisk form.

–Jag är lättränad och vi har kört mycket alternativ explosiv träning. Nivån på 100 meter häck i år är inte heller skrämmande. De bästa ligger runt mitt personbästa, och det känns också skönt att veta. De väntar väl in mig …

Hon har testat så gott som allt för att komma till rätta med skadan i baksidan och höften som verkar vara ödem i musklerna, en överansträningsskada. Det har varit akupunktur, el, massage och två besök hos ”mirakeldoktorn” Hans-Wilhelm Müller-Wohlfahrt i München.

–Jag var där för tre-fyra veckor sedan senaste gången och fick tio sprutor i ländryggen och baksidan. Det var tantkänsla när jag gick därifrån. Kände mig som en 90-åring med rullator, men det blev lite bättre efteråt. Problemet när man provar alla möjliga behandlingar är att man inte exakt vet vad det är som hjälper till slut. Jag har plånboken full med lappar och telefonnummer till alla möjliga specialister.

Sanna hade länge förhoppning om en VM-start – trots allt. Hon trodde att skadan skulle läka snabbare, men för drygt en månad sedan insåg hon att det skulle bli för knappt om tid.

–Jag hade behövt springa häck ordentligt innan men när det inte gick så var det bara att ställa in siktet på nästa år i stället.

Den opererade stressfrakturen i smalbenet från 2008 är under kontroll, även om det smärtar när påfrestningarna ökar.

–Det kommer jag få leva med, men röntgenbilderna visar att det är helt läkt.

Sanna är en av många svenska friidrottsstjärnor som dragits med skador de senaste åren.

–Jag tror att vi har varit nere och vänt nu. Friidrott handlar om att ligga precis på gränsen och ibland går man över den. Samtidigt är det är kul också att det kommer fram nya, sådana som Moa Hjelmer och Angelica Bengtsson.