Men det handlar inte så mycket om personen Peter Mattsson utan om hans roll. Det betonar Mattsson själv då han efter sin inledande presentation lägger till:

–Jag menar att alla längtat efter krafttag med elitidrotten, inte efter just mig.

Ditt mål?

–Att bidra till att skapa den optimala organisationen för svensk elitidrott.

Att Mattsson blir RF:s förste elitidrottschef genom tiderna säger en del om organisationen och dess verksamhet. Bland de 69 specialförbunden finns Korpen och Svenska gång- och vandrarförbundet och även i idrotter där förbunden satsar på en smal elit har RF genom åren mest fokuserat på bredd.

En elitidrottschef på RF verkar vara lika malplacerad som en lyxmöbelförsäljare på Ikea?

–Ha ha, jag kan förstå om många tycker det. Centralorganisationen har ju inte jobbat så uttalat med elitfrågan tidigare och det är först nu det talas om elit i regleringsbrevet från regeringen.

Fram till för två år sedan hade RF en elitbudget på tio miljoner kronor – skulle du ha tagit jobbet med de förutsättningarna?

–Det hade jag förmodligen inte gjort.

Räcker nuvarande budget på 100 miljoner kronor?

–Det är spännande med dessa nya medel men i en internationell jämförelse handlar det fortfarande om en låg nivå.

Av RF:s 110 anställda jobbar 15 med elitidrott och det lär dröja innan RF blir kvitt stämpeln som en byråkratisk och tungrodd organisation.

Peter Mattsson har en både tacksam och otacksam sits.

Tacksam därför att han trampar ny mark som många menar varit outforskad alldeles för länge.

–Det finns en stark framtidstro på att vi ska bygga upp något bra.

Otacksam därför att många i Sveriges största folkrörelse ryggar inför ordet elit.

Kanske är det anledningen till att Peter Mattsson under intervjun ibland dröjer med svaren, ungefär som om han först vill känna in hur hans uttalanden kommer att uppfattas av elitkritikerna.

Men då han vägt orden är Mattsson ändå tydlig i sina svar. Som till exempel på frågan om RF lägger för stor vikt vid att barnidrott ska vara enbart en lek.

–Vi tar för lätt på barnidrott och inser inte att den är starten på det som en dag ska bli elit.

Du vill se hårdare satsning i yngre åldrar?

–Barn som vill träna mycket ska ha den möjligheten. Vi kommer aldrig undan att Sveriges världsstjärnor kommit dit de gjort tack vare att de idrottat så mycket.

–Motsvarande gäller i musik, balett och vad det nu än är, vill man bli riktigt bra måste man hålla på mycket.

Den nye elitidrottschefen menar att det i Sverige blivit fel fokus på debatten om barnidrott.

–Det diskuteras mest om det är rätt eller fel att satsa stenhårt på åttaåringar och om i vilka åldrar man ska toppa lag och sådant.

Varför är den debatten oviktig?

–Det sa jag inte att den är. Det ska ringa varningsklockor kring elitsatsningar inom barnidrott som handlar om selektering. Problemet är att vi inte i tillräcklig utsträckning diskuterar alternativet.

Som är?

–En verksamhet där alla utmanas och sporras på sin nivå, oavsett vilken den är.

Någon annan kärnfråga inom barnidrott som du vill ha mer diskussion kring?

–Hur vi ska få våra barn att idrotta mer. Det är inte bara en fråga för elitidrotten i sig utan en knäckfråga för samhället i stort.

–Mina barn går i lågstadiet där de har en timme gymnastik i veckan. Det är löjligt.

Inte bara skolgymnastiken utan även spontanidrottandet har minskat. Mattsson vill se att skolgårdar och bostadsområden inbjuder till mer spontanidrott än vad som nu är fallet men betonar att spontanidrottandets betydelse för återväxten av elit inte ska överskattas.

–Den rosenröda bilden av spontanidrott är kanske en svensk myt.

–I framtiden kommer formen att vara mer organiserad, samtidigt tror jag inte det är enda vägen till framgång.

Peter Mattsson menar att svensk idrott har mycket att ta igen.

–När det gäller barn och ungdomsidrott i organiserad form och mot elit ligger andra länder långt före oss, mycket tack vare kopplingen till skolan.

Inom RF talas ofta och högt om att runt 600000 ideellt arbetande ledare bär den svenska idrottsrörelsen på sina axlar. Är det inte dags att tona ned den bilden och tala mer om vikten av välutbildade tränare och ledare?

Åter visar Peter Mattssons svar att han utan att stöta sig med breddfolket vill vara tydlig med sitt elittänk.

–Den ideellt arbetande tränaren är mycket viktig. Samtidigt krävs att vi utbildar fler bra tränare.

Är utbildningen eftersatt?

–Vi har definitivt en läxa att göra. I många andra länder har man tränare med en helt annan utbildningsbakgrund.

Hur ska svensk idrott bli bättre på den punkten?

–För att spetsa kompetensen måste vi använda oss mer av de lärosäten och den forskningsmiljö som finns. Inte minst inom barn- och ungdomsidrott är det mycket viktigt att ha tränare med gedigen utbildning.

Mattsson har gått på Idrottshögskolan och är doktorand i idrott vid Örebros universitet.

–Jag älskar att arbeta praktiskt och syftet med mina doktorandstudier är främst att bli en bättre coach och ledare.

Utan tvekan ger Peter Mattsson med sitt utpräglade elittänk Riksidrottsförbundet en ny image.

Bra eller dåligt?

Svaret är förmodligen avhängigt av vem i den stora RF-familjen som får frågan.