Camilla Kallin orförande i Öis friidrott.
Foto: ADAM IHSE / EXPONERA
Dagen efter avslöjandet att den framgångsrike friidrottstränaren Viljo Nousiainen förgripit sig sexuellt på bland annat styvsonen och höjdhoppsstjärnan Patrik Sjöberg är idrotts-Sverige chockat – och frågan om hur övergrepp av det här slaget ska kunna undvikas står högt på åtgärdslistan.
På Göteborgs friidrottsförbund – med besöksadress Viljo Nousiainens gångväg – sitter förbundschefen Jan Axelsson och försöker samla tankarna kring det som hänt.
–För mig liksom för alla andra kom beskedet som en chock. Jag har aldrig överhuvudtaget hört om att det här skulle förekomma. Vi har folk här som känt Viljo Nousiainen i många, många år och som aldrig sett något som skulle antyda det här, säger Jan Axelsson, till SvD.
Om kontroller i belastningsregistret skulle hjälpa är han osäker på.
–Man får väl se över frågan och det kanske skulle vara ett av flera förslag. Men i det här fallet hade det ju inte hjälpt.
Inte heller justitieminister Beatrice Ask ser utdrag ur belastningsregistret som en lösning.
–Det ska man inte inbilla sig. Fallet Patrik Sjöberg handlar om det gamla vanliga, någon närstående som förgriper sig på sina barn och då hjälper inget belastningsregister i världen, menar Beatrice Ask.
Jan Axelsson oroas också över att föräldrar åtminstone på kort sikt tvekar kan börja tveka om att släppa in sina barn i idrottsrörelsen.
–Det är väl en naturlig tanke. Det värsta är att alla ledare som lägger ner stora delar av sin fritid på ideellt ledararbete riskerar att misstänkliggöras.
Vad tycker du att idrottsrörelsen bör göra i första hand?
–Jag har ingen färdig handlingsplan. Men det handlar om att jobba med ledarrollen, att satsa ännu mer på utbildning.
Per Crona, ansvarig för idrott- och informationsfrågor på Göteborgs friidrottsförbund är en av de som känt Viljo Nousiainen längst. Per Crona har varit på ett stort antal träningsläger tillsammans med Viljo, och är också han tagen över uppgifterna.
–Jag hörde aldrig det minsta rykte. Folk kommer väl att säga: hur kunde du inte se något. Det borde jag så klart ha gjort. Men han måste ha varit skicklig på att dölja det, säger Per Crona, till Sportbladet.
På Örgrytes kansli – den klubb där Viljo Nousiainen startade friidrottsskola i början av 70-talet – gick telefonerna varma under torsdagen.
–Varenda telefon har ringt hela dagen. Vi har fått ta emot alla reaktioner som en människa kan ha känslomässigt i en sån här situation, säger friidrottens ordförande Camilla Kallin, till SvD.
Hur reagerade du själv när du fick veta vad Patrik Sjöberg berättade i sin bok?
– Jag kände inte Viljo personligen men det jag läst är självklart fruktansvärt.
Camilla Kallin har sökt kontakt med dem som nu trätt fram och berättat om övergreppen, för att erbjuda samtal och hjälp.
–Alla som känner att de har ett behov att bearbeta det som hänt – även om det ligger flera år tillbaka i tiden – vill vi försöka hjälpa. Såna här saker väcker alltid oro och vi kommer säkert att få alla typer av reaktioner från folk som hör av sig hit. Men vi vill ha full öppenhet och ska göra allt för att hjälpa de som känner att behovet finns.
Vad betyder det konkret?
–Att se till att sätta de personerna i kontakt med professionell hjälp.
Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber vill få tillgång till delar av belastningsregistret för att kunna stoppa pedofiler från att vara idrottsledare – på motsvarande sätt som med anställda inom barnomsorgen.
– Men belastningsregistret fångar bara upp de som redan är dömda och får inte ersätta det förebyggande arbetet med värdegrundsarbete och policy för ledarskap, säger Mattsson Weijber.
Den som får jobb eller ska praktisera på förskola, skola och fritids måste sedan den 1 januari 2001 visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister.
I utdraget står det om personen dömts för sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov eller grovt rån under de senaste tio åren. Lagen omfattar alla som arbetar ensamma med barn – även administratörer, vaktmästare, kökspersonal och städare.
Syftet är att skydda barn mot sexuella övergrepp och andra grova brott.










