Utländska spelbolag ska kunna få licens i Sverige. Det är huvud­förslaget i den spelutredning som presenteras på måndag och som kommer att påverka idrottsrörelsens ekonomi.

–Jag är orolig, säger Riks­idrottsförbundets ordförande Karin Mattsson-Weijber till SvD.

Orolig för vad?

–Att folkrörelsen inte ska ha en chans på en konkurrensutsatt marknad. Folkspelet har redan minskat och det har försämrat idrottens egna möjligheter att tjäna pengar på spel, säger Mattsson-Weijber.

Folkspel – till exempel Bingolotto och Sverigelotten – är före­ningslivets eget spelbolag och ägs av riksorgansationer med förbund som tillsammans har runt fem miljoner medlemmar. Många föreningar i breddidrotten och lägre divisioner känner sig missgynnade av lotterilagen. De menar att statliga Svenska Spels pengar till idrotten främst går till de grenar där Svenska Spels reklamexponering är som störst och att lagen samtidigt förhindrar föreningar att söka alternativ sponsring och att sälja konkurrenskraftiga lotteri- och spelprodukter.

Att utländska spelbolag lockar svenska kunder till spel på internet har ytterligare försämrat Folkspelets villkor.

Mattsson-Weijber tycker att Folkspelets betydelse och roll på en ny spelmarknad har kommit bort i debatten vilken främst handlat om, om Svenska Spel ska behålla monopolet eller få konkurrens av utländska bolag.

–Man har glömt att idrotten genom att vara medlem i Folkspelet är en aktör på spelmarknaden och jag är inte alls säker på att våra intressen tas tillvara i utredningen. Det gör mig orolig.

Utredningen – ”En stärkt och moderniserad spelreglering” – har pågått i runt ett och ett halvt år under ledning av Lotteriinspektionens chefsjurist Jan Nyrén, som fick 19 A4-sidors direktiv i handen då han började. Kritikerna menar att utredningen endast syftar till att säkerställa fortsatta stora statliga spelintäkter medan förespråkarna säger att syftet är att spelmissbruk inte ska bli ett ännu större problem än idag.

Alla är ändå ense om att en reglerad spelmarknad med även utländska bolag är att föredra framför nuvarande situation med ett monopol som tappar andelar till utländska bolag, vilka visser­ligen är förbjudna att verka i Sverige men ändå har många svenska spelare på internet.

Ett bevarande av spelmonopolet har under många år varit en ekonomisk hjärtefråga, inte bara för staten utan även för svensk idrott som årligen får drygt en miljard kronor från Svenska Spel.

RF-ordföranden representerar 68 special­idrottsförbund där merparten av föreningarna är mycket beroende av spelpengarna.

I rådande ekonomisk kristid får även de för medie- och sponsorsmarknaden attraktiva förbunden och föreningarna det svårare att locka sponsorer sam­tidigt som det kommunala stödet lär minska på många håll.

Det gör spelpengarna ännu mer betydelsefulla för ännu fler i idrottsrörelsen.

I det läget görs den svenska spelmarknaden om utan att någon med säkerhet kan säga vad följderna blir.

Förra året drog Svenska Spel in drygt fem miljarder kronor till staten och av det gick knappt 1,4 miljarder kronor tillbaka till idrotten.

Är du nöjd med fördelningen?

–Å ena sidan har vi haft en fin utveckling och det är otroligt mycket pengar men å andra sidan ska summan slås ut på tre miljoner medlemmar i 68 förbund och 20000 föreningar, säger Karin Mattsson-Weijber.

Idrott är Sveriges största folk­rörelse och lönande för staten ur en rad aspekter – borde ni inte få samma summa även om spel­intäkterna minskar?

–Jo, som systemet är uppbyggt nu är det idrotten som tar risken. Vi får pengarna sist i vinstdelningssystemet och skulle vilja ha en mer stabil och förutbestämd nivå, säger Mattsson med adress statsminister Fredrik Reinfeldt, som i sin regeringsförklaring tala­de om att hitta en stabil och långsiktig finansiering av idrotten.

–Jag hoppas att man passar på att göra det i samband med de förändringar som görs på spelmarknaden, säger RF-ordföranden.

Förändringar blir det. Även spelmonopolets starkaste försvarare vet att loppet är kört. Visserligen har staten i det längsta försökt att hävda sociala skyddshänsyn för att behålla monopolet men då Svenska Spel gjort mångmiljardvinster och satsat oerhörda summor på marknadsföring samtidigt som det gjorts jäm­förelsevis marginella insatser i kampen mot spelmissbruket har ståndpunkten inte vunnit gehör.

Åtminstone inte hos EU-kommissionen som hotar att stämma Sverige inför EG-domstolen för brott mot EG-rätten. I teorin har det funnits en möjlighet för Sverige att beveka EU-kommissionen och få behålla spelmonopolet. För det hade krävts att Svenska Spel blivit spelmarknadens motsvarighet till Systembolaget och alltså inte marknadsfört sina produkter utan istället varnat för faran med dem.

Med den linjen hade Svenska Spel tappat ytterligare andelar till utländska spelbolag och förslaget förkastades. Svenska Spel valde att försöka vinna tillbaka andelar genom att bland annat införa nätpoker och monopolets vinstintresse beskrivs bäst av att Jack Vegas-maskinerna inte tagits bort trots att de anses vara inkörsporten till spelberoende. Enligt uppgift föreslår utredaren Jan Nyrén att Jack Vegas­maskinerna ska finnas kvar även på den nya spelmarknaden och att de även då ska drivas i statlig regi.

Att utländska spelbolag får komma in på den svenska marknaden innebär nämligen inte att de kommer att få anordna alla typer av spel och inte heller att det är fritt fram för alla utländska spelbolag. Några av dem kommer att erbjudas licenser. Bolag som inte får licenser kommer inte att kunna fortsätta erbjuda internetspel till svenskar eftersom bolagens ip-adresser ska blockeras. Detta bedöms som juridiskt möjligt på en reglerad spelmarknad som tar sociala skyddshänsyn men hade inte varit genomförbart med nuvarande spel­monopol.

Jan Nyrén delar upp de olika spelformerna i två kategorier: farliga respektive ofarliga spel.

Utredningens kritiker menar att de spel som klassas som farliga blir kvar i statlig ägo, Detta eftersom dessa spel är de mest lönsamma och att de utländska spelbolagens licenser kommer att omfatta mind­re lukrativa former av spel. Blir det så återstår att se om Ladbrokes, Unibet och de andra stora utländska bolagen nappar på ett eventuellt licenserbjudande. Eftersom det kommer att finnas ett begränsat antal licenser får bolagen betala stora pengar för licensen och anser de att intäktsmöjligheterna blir för små kanske staten får kalla handen.

Vad händer då? Blir det en ny utredning kanske?

–Vi inom idrotten är både förväntansfulla och fundersamma inför den här utredningen men jag hoppas verkligen att den inte hamnar i någon byrålåda. Att det behöver göras något åt den spelmarknad som finns i dag är väl alla överens om men sen är ju frågan vad vi får istället, säger Karin Mattsson-Weijber.

På måndag får vi en fingervisning om vad som är att vänta.

Efter det ska förslaget ut på remiss, därefter väntar beredning och proposition – först i januari 2010 kan Sverige ha en ny spelmarknad. Fram till dess fortsätter de senaste årens ”hela havet stormar”, som representanter för båda lägren beskriver nuvarande situation.