–Man kan se, tro och tycka vissa saker, men nu kan rapporten visa på de konkreta positiva effekterna av idrottandet bland ung. domarna, säger Riksidrottsförbundets, RF:s, ordförande Karin Mattsson-Weijber.

Studien trycker speciellt på skolrelaterade faktorer. Ungdomar som idrottar trivs bättre i skolan och skolkar mindre.

– Vi har ju tidigare sett rapporter om att barn som rör sig mer också blir bättre på att ta till sig teoretiska studier. Nu har vi ytterligare material att lägga fram för ansvariga politiker och visa hur idrotten kan ge tillbaka till samhället, säger Karin Mattsson-Weijber till SvD.

Över 400 ungdomar i åldern 12–16 år har följts från sjunde till nionde klass. Eleverna fick varje år svara på frågor om i vilken grad de haft kontakt med idrottsföreningar.

Tidigare forskning har ofta baserats på jämförelser vid ett enda tillfälle. Nu ville utredarna, professor Håkan Stattin och universitetslektor Metin Özdemir vid Örebro universitet, titta på hur ungdomar med olika inblandning i idrotten utvecklas psykologiskt och beteendemässigt under en längre tid.

Förändringarna undersöktes i första hand i förhållande till sex olika variabler: depressiva symptom, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro, brottslighet och alkohol.

Resultaten visar bland annat att under de tre skolåren mins- kade de depressiva symptomen hos de som idrottade medan de tvärtom ökade hos de som inte var involverade i idrott.

Självkänslan var betydligt större hos de som fortsatte med idrott under alla tre åren och den gruppen visade sig också trivas bättre i skolan.

Nivån av brottslighet skiljde sig inte under det första året men under den tid studien pågick ökade det brottsliga beteendet markant bland icke-idrottare och ungdomar som slutade idrotta.

När det gällde alkohol ökade samtliga grupper sitt intag under åren – men betydligt mer bland de som lämnat idrotten.

Mer än hälften av ungdomarna med svensk bakgrund var konstant involverade i idrott medan motsvarande siffra för de med utländsk bakgrund var 35 procent. Det var också dubbelt så vanligt att ungdomar med utländsk bakgrund slutade med idrotten.

”Generellt visar resultaten att idrottsengagemang har tydliga vinster när det gäller ungdomars psykiska välmående”, konstaterar utredarna

Karin Mattsson-Weijber ser studien som ett bra underlag för det fortsatta arbetet med inte minst Idrottslyftet.

En remiss om kommande Idrottslyft är på väg ut till förbunden och där finns bland annat uppmaningar att göra mer för de grupper man inte når med dagens inriktning.

Riksidrottsförbundets ord förande ser gärna fortsatt forskning på området.

– Vi har ännu inte fattat några beslut men kommer att ta en diskussion med Centrum för idrottsforskning hur man kan gå vidare.