Håkan Brock ser ut som i fornstora dagar: den 198 centimeter långe förre tungviktaren är muskulös och vältränad. Han har fortfarande kontakt med boxningen genom sonen Rasmus, 23, som tagit upp sporten, och som tränas av sin pappa.

Men det är inte det nyblivne 50-åringen Håkan Brock ser som sin huvuduppgift just nu. Utan projektet Trygga skolan, som går ut på att få skolorna i Malmötrakten att anställa värdar som ska leda eleverna rätt i livet.

–På en skola här i Malmö hade vi 2–3 bränder varje vecka. Det var allt från bränder i papperskorgar till större eldsvådor. Larmet gick varje gång. Sedan vi fick dit en av våra trygghetsvärdar har det brunnit kanske tre gånger – på två år, berättar Håkan Brock.

Håkan Brock lade ner sin boxningskarriär 1991, efter svåra problem med blodproppar i armarna. Då hade han vunnit 11 av 14 pro-matcher, och före det haft en lång amatörkarriär med två SM-guld (1983 och 1984) och 43 landslagsuppdrag. 1985 var Brock rankad etta i världen.

Håkan kämpar fortfarande, men boxningen är utbytt mot trygghet. Eller åtminstone försök att skapa trygghet. Och här hänger samhället inte med, tycker Håkan Brock. Han anser att regeringens beslut att sänka restaurangmomsen är ett bra exempel på feltänk.

–Man pratade om att en sänkning av restaurangmomsen skulle ge ett visst antal jobb (runt 3500 enligt regeringens utredare), men man skulle kunna fixa betydligt fler jobb genom att lägga de drygt fem miljarderna som sänkningen kostar på verksamheter ute i skolorna. Det skulle dessutom spara in ännu mer pengar genom att få bort förstörelse och sabotage. För att nu inte tala om vad alla stressade lärares sjukskrivningar kostar.

Idén med trygghetsvärdar är att de ska röra sig i den skolmiljö där eleverna finns. I matsalen, på lektioner där det finns stökiga elever, och på rasterna. Värdarna får utbildning i vilka lagar som gäller, vad de får och inte får göra, hur man upptäcker att någon använder droger och så vidare:

–Det ska vara lokala killar och tjejer. De vi anställer är mellan 20 och 30 år, och oftast från en samhällsmiljö där det annars är svårt att komma in i arbetslivet. Jag hämtar dem från idrotten: de ska vara stabila, trygga, verbala och trevliga. Framförallt ska de vara goda förebilder. Men de ska också våga ta en konflikt och kunna stå upp i den, säger Håkan Brock.

–De elever vi kan rädda från en plats på en institution, hur mycket är det värt? En sådan plats kostar en miljon om året, konstaterar Brock.

–Och en mobbad och utsatt människas värde, hur ska det bedömas? Vad kostar det?

Men trygghetsvärdar kostar också pengar, och den varan har kommunerna ont om när de statliga bidragen dras ned. För två år sedan hade Brock sju anställda. I dag två halvtidstjänster och tre på heltid. Håkan Brock har varit i kontakt med alla politiker, ifrån Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu till skolminister Jan Björklund.

–Björklund... honom fick jag inte ens prata med, konstaterar Håkan Brock. Någon av hans tjänstemän bara skickade mig tillbaka till kommunal nivå.