Sune Hellströmer, Fotbollsförbundet, Ulric Jansson, Fotbollsalliansen, Bosse Lundquist Svensk elitfotboll och Justitieminister Beatrica Ask (m).
Foto: SCANPIX, DAN HANSSON
Ulric Jansson, Hammarbysupporter och projektledare för Fotbollsalliansen – ett samarbete mellan Stockholmsklubbarna och Fryshuset för en positiv supporterkultur:
– Jag tror att vi nu betalar priset för att vi, från klubbarna och etablissemanget, kanske inte riktigt tog de här ultrasgrupperna på allvar när de dök upp. Någonstans tyckte vi att den stora faran för svensk fotboll var firmakillarna som var ute och slogs. Och det är klart att deras livsstil och det unga män dras in i är ett jätteproblem. Men det kan jag tycka är ett samhällsproblem.
Sedan är fotbollen en del av samhället och ska göra sitt för att stoppa det. Men parallellt med detta har ultraskulturen växt sig väldigt stark. Och de har hela tiden tryckt väldigt hårt på autonomi och att de står fria från andra grupper. Det är inga demokratiska föreningar – de väljer vilka som ska vara med. Nu är vi i en situation när de här killarna har makt att både stoppa matcher och göra enormt stor skada.
2. Vad gick snett på Råsunda i måndags?
Hans Rudolfsson, supporter-polis:
Det är jättesvårt att förutse de här situationerna. Det som händer inne på planen har ofta en tendens att gå upp på läktaren. I det här fallet, utlöstes allt av straffen AIK fick.
Ulric Jansson:
– Eftersom jag redan innan visste att vissa av Hammarbys och AIK:s supportrar skulle använda pyroteknik så förstod jag att det skulle bli lite stökigt. Det som sedan händer är att Martin Hansson dömer en väldigt dålig straff. Då blev stämningen väldigt snabbt väldigt upphettad. Och polisen väljer då att ställa sig framför på samma sätt som de gjorde när det var en liknande situation med AIK:are, vilket ännu mer gjorde att de här unga killarna ville visa sig stora och kaxiga och så där.
Sedan började en del av oss att försöka få bort folk från det hål som blev i staketet. Jag blev otroligt glad när jag såg hur många, även yngre, som faktiskt hjälpte till och slita bort sina vänner. Då blev det relativt lugnt ganska snabbt. Sedan är det de här bomberna som slängs. Det är det som egentligen gör mig mest förbannad. Polisen grep totalt sju personer i samband med matchen, misstänkta för bland annat misshandel, hot mot tjänsteman, skadegörelse och våldsamt upplopp. 17 personer avlägsnades enligt polislagen.
Bengt Kilberg, stationsbefäl vid polisen i Västerort:
– Ingen sitter kvar på stationen, men jag kan inte uttala mig om någon av de gripna fortfarande är misstänkt för brott.
3. Vilka skador kunde fyrver-kerierna ha lett till?
Ulric Jansson: De där bomberna är livsfarliga. De har verkligen ingenting på fotbollsläktaren att göra. Och det finns inget försvar för det som folk utsattes för på Råsunda. Ingen ska behöva riskera att få kroppsdelar bortsprängda, vilket man faktiskt gjorde för det här var rejäla pjäser som slängdes in.
Ingela Bertram på fyrverkeriförsäljaren Svea Fireworks:
– Vi har tittat på bilderna flera gånger men vi kan inte se vad det är som kastas in. Målvakten kan få brännskador och skada hörseln men knappast drabbas värre.
4. Har det fotbollsrelaterade våldet ökat?
Ulric Jansson:
Nja. Det är svårt att undvika att se att antalet avbrutna matcher har blivit väldigt stort den sista tiden. Jag vill vara försiktig, men självklart, bara det att de här bomberna finns är ett tecken på att det har blivit värre.
Hans Rudolfsson:
– Jag började jobba som supporterpolis 2005 och det har aldrig varit så lugnt bland Hammarbysupportrarna som den här säsongen. Men det är vid derbyna det blir problem då mängder av supportrar – och det gäller alla tre stockholmslagens supportrar – försöker få till sammandrabbning, framför allt efter matcherna.
5. Varför fanns det inget nät framför den södra läktaren?
Sune Hellströmer, generalsekreterare på Svenska fotbollförbundet: Vi är arenaägare. Även om det fanns ett när skulle inte vi kunna bestämma att det skulle vara på plats under en klubblagsmatch. Det är klubbarnas ansvar. Att det finns ett nät framför Råsundas norra läktare beror på att AIK efter vårderbyt av disciplinnämnden ålades att sätta upp ett sådant. AIK har sedan valt att ha det kvar. Klubbarna har ansvar för säkerheten på arenorna och har möjlighet att granska övervakningsfilmer för att kunna identifiera våldsverkarna. Om de inte anses ha gjort tillräckligt kan de av Svenska fotbollförbundets disciplinnämnd dömas till böter på upp till 500 000 kronor. Poängavdrag finns inte längre med på straffskalan, så länge inte domarna attackeras.
6. Kan klubbarna hindra huliganer från att komma in på matcherna ?
Bo Lundquist, ordförande för Svensk elitfotboll:
För två–tre år sedan fick vi en lag där föreningarna kan ge våldsstörare tillträdelseförbud upp till två år. I år skärptes elitmanualen så att klubbarna ålades skyldighet att identifiera ordningsstörare och stänga av dem som kan identifieras.
Hans Rudolfsson:
– Klubbarna har fått större möjligheter att stänga av supportrar som beter sig illa men det måste till en vilja från klubbarna att göra det. I dagsläget är det bara de som kan göra det. Men det finns ju förslag till förändring (ny lagstiftning).
7. Vilka följder får måndagens händelser?
Disciplinnämnden sammanträder den 16 september. Det ekonomiska maxstraffet för klubbarna är 25 000 i straffavgift och 500 000 i böter. Dessutom kan berörd förening dömas till spel på neutral plan, inför tomma läktare, inför stängda läktarsektioner (nytt för i år) eller åläggas att sätta upp nät (nytt för i år).
Urban Rybrink, informationsansvarig på Hammarby fotboll.
– Det är inte bötesbeloppen som är det stora problemet. Dem kan vi leva med. Frågan är hur många som vågar sig till Råsunda på nästa derby. Det finns kanske familjer som tvekar efter det som hänt. Det skulle göra betydligt större skada. Hittills är AIK den enda klubben som har ålagts att sätta upp nät framför sina supportrar (på Råsundas norra läktare). Hammarby har satt upp nät på Söderstadion på eget initiativ. Ingen klubb har tvingats stänga en eller flera läktarsektioner.
8. När träder den nya huliganlagen i kraft?
Lagförslaget om en skärpning av regelverket har varit ute på remiss och svaren sammanställs nu till en lagrådsremiss som ska vara klar inom några månader. Förslaget bygger vidare på en lagstiftning som redan finns som grundar sig på den svenska besöksförbudslagen. När det har godkänts av lagrådet skriver regeringen en proposition som går till riksdagen. Förslaget har fått bra remisskritik, enligt justitiedepartementet. Utredaren föreslår att den nya lagen börjar gälla 1 juli 2009.
Bo Lundquist:
– Det är väldigt viktigt att den nya lagstiftningen inte tar sikte på att straffa mängder av supportrar. Det handlar om ett fåtal och den måste träffa just dem.
9. Vad får den nya huligan-lagen för verkan?
Polisen ska kunna få ansöka om att få stänga ute huliganer från en arena. Med nuvarande lagstiftning är det bara klubbarna som kan ansöka om en sådan avstängning och deras information om huliganer når inte polisen på grund av sekretessbestämmelser. Det ska också bli olagligt att föra in pyrotekniska varor på arenorna och att kasta in saker eller att själv springa in på planen. Dessutom ska besluten gå snabbare. Beatrice Ask (m), justitieminister: – Det har inte varit så lätt att använda de regler vi haft tidigare. Nu gör vi regelverket bättre och mer praktiskt användbart, men självklart finns det mer att göra för klubbar och andra.
10. Vad krävs, förutom lagändringen, för att det ska bli bättre?
Hans Rudolfsson: Det här är ett socialt problem och fotbollen kan inte stå ensamma. Det måste även tas krafttag från samhället. Många ungdomar söker sig till det här, de tycker det är kul och ballt att det händer mycket kring matcherna. – Vi måste fortsätta ha en dialog mellan klubbar, polisen och supportrarna om hur vi kan komma till rätta med det här. Och supportrarna måste själva inse att de måste ta tag i det här inifrån. Så här kan vi inte ha det i fortsättningen.
Urban Rybrink:
– Vi i Hammarby måste fortsätta det arbete vi har påbörjat i år med den nya säkerhetsorganisationen, som bygger på dialog och en trappstegsmodell för att hjälpa unga individer in på rätt spår. Tidigare var det mer hårt mot hårt och det födde mer konflikter än det hjälpte. Klimatet på läktarna har varit bättre än på flera år, det märks en klar attitydförändring. Men tyvärr händer det något när vi spelar Stockholmsderbyn. Fotbollsalliansen jobbar sedan flera år med ett projekt där AIK:s, Djurgårdens och Hammarbys spelare håller föredrag i skolorna. Klubbarna jobbar även utifrån sina egna sociala plattformar. Fotbollsalliansen har dessutom sjösatt ett föräldraprojekt.
Ulric Jansson är övertygad om att ungdomar som har mamma eller pappa med sig på läktaren inte beter sig på samma sätt som om de var där på egen hand.
11. Är det farligt att gå på allsvensk fotboll?
Hans Rudolfsson:
– Generellt sett nej, om du inte hamnar mitt i ett upplopp där det kastas saker och där folk slåss. Jag går själv på matcher med mina barn när jag kan, säger supporterpolisen Hans Rudolfsson.
Ulric Jansson:
– Jag önskar att jag helt förutsättningslöst kunde säga nej. Men jag tror att i den situation vi är just nu och med den osäkerhet som det här har skapat bland polis och vakter så är det inte lika tryggt och säkert som det var för fem–sex år sedan. Man kanske ska vara medveten om att alla platser inte alltid är 100 procent säkra. Men jag skulle fortfarande inte avråda folk från att gå på fotboll. Det tycker jag är viktigt att framhålla.





Delad pott efter skandal




