En metallicgrön Toyota Yaris stannar till vid en inhägnad med en ensam åsna, på ett fält i bergen ovanför Etiopiens huvudstad Addis Abeba. En späd 24-åring hoppar ur bilen. Tirunesh Dibaba fick bilen i present av Etiopiens regering när hon vann dubbla OS-guld i Peking, på 5000 och 10000 meter.

Vi ser oss om, men hittar inget träningsfält, ingen slinga. Ingenting. Bara åsnan och några barn i trasiga kläder på ett fält.

–Vi brukar springa häromkring, säger stjärnan och pekar vagt mot en skog av eucalyptusträd.

Ur Toyotan kommer även hennes make, Sileshi Sihine – alias ”Silvermannen”. Han har samlat på silvermedaljer från två OS och tre VM. Lillasyster, Genzebe Dibaba, ska också med på träningsrundan. 18-åringen har än så länge ”bara” vunnit ett par VM-guld i juniorklassen. Det var just Genzebe som fick hoppa in och ersätta storasyster under VM i Berlin i somras när Tirunesh var skadad.

Tirunesh gjorde comeback i november med världsrekord på 15 kilometer i ett landsvägslopp i Holland. Vinterns stora mål är inomhus-VM i Doha i mars. Men redan imorgon i Boston jagar hon världsrekordet på 5000 meter. Främsta rivalen och landsmaninnan Meseret Defar, som har detta inomhusrekord, ska sedan för-söka kontra på tisdag på samma distans i GE-galan i Globen.

En kort uppvärmning och sedan far gruppen iväg: lätt, graciöst och nästan ljudlöst. Idag är det uthållighetsträning, förklarar OS-stjärnans make som blir kvar med oss. Gruppen försvinner in bland eucalyptusträden. Det är inte så enkelt som det ser ut.

–I USA och i Europa springer ni i bekväma spår, 30 minuter åt ena hållet och sedan 30 minuter åt det andra. Då tappar man koncentrationen. Man börjar tänka på allt möjligt. Här bland träden måste man hela tiden tänka på hur man rör sig och på vilket sätt man sätter ned foten, annars snubblar man och skadar sig, säger Sileshi Sihine.

Vi är på 3000 meters höjd över havet. Etiopiernas förmåga att ta upp syre är enastående. SvD:s fotograf verkar vara på gränsen till att svimma när han springer runt med sin utrustning.

Tirunesh Dibaba har vuxit upp i Arsibergen bland fält av teff. Säden används till injera, ett traditionellt bröd som smakar som crêpe och liknar en disktrasa.Brödet är proppat med järn, kalcium och proteiner. Injera är det enda kosttillskott som Tirunesh Dibaba brukar packa ned i bagaget.

Plötsligt kommer en ensam kvinna i rött vinande ut ur skogen men försvinner snabbt in igen. Som uppslukad av träden.

–Det var Meseret Defar, säger Sileshi Sihine.

–Jag gillar inte synen av Meserets ryggtavla, säger Tirunesh Dibaba lite senare.

Alltför många gånger har hon sett den ryggtavlan vid mållinjen.

Vi sitter i löparstjärnans vardagsrum, invid ett skåp fyllt med medaljer och pokaler.

Hon bor i en bekväm, men inte på något sätt lyxig, villa i ett inhägnat kvarter.

För att komma dit tvingades vi köra i rasande fart efter Toyotan, ned för slingriga bergsvägar och genom kåkstäder i skymningsljuset. Här och där sprang någon utmed vägen i slitna löparskor.

Tirunesh Dibabas manager säger att den blyga världsstjärnan aldrig låter journalister komma henne så nära inpå livet. Att vi har en otrolig tur.

Nedsjunken i en fåtölj som verkar vara för stor för henne, berättar Tirunesh Dibaba att hon nästan har hämtat sig från muskelskadan i vänster ben och fot från i somras.

Efter 2008 års guldmedaljer i OS på både 5000 och 10000 meter liksom världsrekordet på 5000 meter i Oslo (14.11,15), så blev 2009 blev ett halvdant år för henne. Nu känner hon sig lite bättre.

–Jag tänker slå världsrekordet på 10000 meter, säger Tirunesh.

Hon säger det med samma självklarhet som att gräsmattan måste vattnas. Kinesiskan Wang Junxias rekord på 29.31,78 har inte rubbats på 16 år. Det är Tirunesh styrka. Hon känner inga begränsningar. På 10000-metersloppet i VM i Osaka, Japan 2007 snubblade Tirunesh, ramlade ned på marken och loppet var kört för henne. Såg det ut som. Istället reste hon sig, bad om ett glas vatten, drack det lugnt och sprang sedan om varenda konkurrent.

Vad tänkte du just då, när du reste dig?

–Jag hade ont i magen, men efter glaset med vatten så kände jag mig bättre, säger hon.

Tirunesh är född med självförtroende. På språket amhariska betyder hennes förnamn: ”Du är bra”. Lillasyster Genzebe döptes till ”Mina pengar”. Idag bor de tillsammans i den moderna villan.

När Tirunesh Dibaba och Sileshi Sihine gifte sig för ett år sedan så följdes ceremonin av hela Etiopien som ett kungabröllop.

Livet har verkligen ändrats sedan jag träffade Sileshi. Jag känner mig stabilare. Vi tränar tillsammans, han hjälper mig med tiderna och med mycket annat.

I november sprang de i Holland, 15 kilometer, i The Seven Hills Run. Tirunesh slog alltså i sin comeback världsrekord: 46 minuter och 28 sekunder. Sileshi vann männens lopp på 42.14.

Inget märkvärdigt, verkar det som. Inte mer komplicerat än bilderna från OS-segrarna. De hänger på en vägg i garaget.