Debutsäsongen som proffs liknar ingenting en svensk golfare upplevt. Inte ens Annika Sörenstam slog igenom med lika stor kraft. Men senast i måndags vann rookien Anna Nordqvist en ny storturnering i USA; tourfinalen i Texas.

Så sent som i juni var hon helt okänd. Men en vecka i Havre de Grace, Maryland, skulle förändra hennes liv.

Anna Nordqvist var 21 år gammal och kunde räkna antalet spelade proffstävlingar på en hand då hon checkade in på hotellet inför LPGA-mästerskapen, hennes första major som proffs. Hon hade inte ens fast caddie.

Några av Annas senaste segrar var DM i Södermanland och match-SM i Örebro. Inget som skrämde Lorena Ochoa förmodligen – om den mexikanska världsettan ens hade koll på Nordqvist, rankad 214 i världen.

En vecka senare visste alla.

En 66-runda under mästerskapets första dag gav en överraskande andraplats. En runda senare hade hon tagit ledningen och släppte den sedan aldrig. Segermarginalen efter en avslutande 68-runda blev smått ofattbara fyra slag – nykomlingen Nordqvist knäckte världseliten i en av årets allra största turneringar. Hon missade bara tre fairways på hela veckan, och hade bara en enda treputt.

Det var drömgolf.

Med en mental kyla som påminde om Sörenstam.

– Det jag är mest stolt över är egentligen inte bara att jag vann utan att jag lyckades hantera allt, även det runt omkring, säger Anna. Det spelade ingen roll att andra sa att det kan inte hålla. Jag gjorde bara min grej.

Kände du dig ifrågasatt – snackades det i omklädningsrummet om att du inte skulle gå hela vägen?

– Ja, lite. Det var ju bara min femte start som proffs och många visste varken mitt namn eller kände igen mig. Jag vet att många inte förväntade sig att jag skulle hålla hela vägen och palla den enorma pressen.

Du var väldigt lugn under avgörandet, trots att du var helt ny som proffs?

– Det är klart att jag var nervös, det hör till. Men jag har alltid varit lugn och trygg i mig själv och visste hur mycket träning jag lagt ner på att lyckas.

– Men…jag har många minnesluckor från den där veckan. Jag var så inne i zonen att jag inte minns så mycket runt omkring. Vad medspelare gjorde, hur publiken var, vad folk sa till mig, vad jag gjorde på kvällarna…jag minns nästan inget sånt.

Efter segern ökade förväntningarna på dig enormt. Hur kändes det, eftersom du fortfarande var orutinerad?

– Redan i nästa tävling var det stor skillnad. Plötsligt skulle jag leverera. Jag spelade stabilt och var nöjd och fick en slutplacering runt plats 30 men ändå skrevs det att Anna misslyckades. Men många som tyckte till var ju inte ens där…

Hur ser du själv på majorsegern, med lite distans?

– Det har ju verkligen hunnit landa nu. Det jag känner mest är att det fick ett sånt otroligt stort genomslag. Jag är väldigt stolt och segern gjorde att jag fick spela alla de stora turneringarna.

– Men jag är lika nöjd med resten av säsongen. Jag har inte missat en enda cut och har spelat Solheim Cup. Det är bra första året som proffs. Segern senast (i Texas, i måndags) visade att jag hör hemma på den här nivån. Jag ville verkligen visa att segern i somras inte var en tillfällighet.

– Och det var LPGA-mästerskapen som startade allt. Jag får rysningar i kroppen när jag tänker tillbaka.

Hur ser du på nästa säsong?

– Det här året var jag med för att se och lära mig livet som proffs. Nu ska jag utveckla det jag kan påverka, alltså mitt eget spel.

Kan du kan drömma dig tillbaka till den där bragdveckan i juni?

– Ja, och jag kan längta tillbaka till känslan jag hade på 18:e fairway, när jag vann. Det enorma jublet när man gick där. Jag hade varit så spänd hela rundan men kunde plötsligt slappna av och bara njuta. Det var en obeskrivlig känsla!

Anna Nordqvist blev i sin sjätte start som proffs den fjärde och yngsta svenskan efter Lotta Neumann, Annika Sörenstam och Helen Alfredsson att vinna en major på USA-touren.

På den egna hemsidan finns en bra beskrivning av hur den nya svenska storstjärnan ser på sin golf:

”En del människor drömmer om framgång, men andra vaknar upp och jobbar hårt för det”.