5-7, 7-6, 7-6, 3-6, 16-14 och tänk att Federer hade två breakbollar mot sig vid 8-8 i femte set.

Visst känns det helrätt att det var just på Wimbledons centercourt som den 28-årige schweizaren inför ögonen på bland andra legenderna Pete Sampras, Rod Laver och Björn Borg säkrade sin 15:e Grand Slam-titel.

Det var ju här allt tog sin början en sommardag 2003 när den redan då elegant spelande och nästan tekniskt fulländade Roger Federer visade tvivlarna att han visst var tillräckligt mentalt stark för att lyckas också i de största turneringarna.

Efter 3-0-segern i första omgången mot 55-rankade koreanen Hyung Taik Lee tappade Federer bara ett set på vägen till sin första inteckning på bucklan som frånsett Rafael Nadals tillfälliga lån förra året varit i schweizaren ägo sedan dess.

Pete Sampras, som möttes av jubel då han i början på första set bänkade sig på hedersläktaren, har visserligen tagit hälften av sina 14 Grand Slam-titlar just i Wimbledon men kan inom några år bli av med det rekordet på samma sätt som han i går detroniserades till att bli ”bara” näst segerrikast i Grand Slam.

För sexfaldige Wimbledon-segraren Roger Federer är inte mätt.

När han nu dessutom slipper all press som rekordjakten inneburit skulle det inte förvåna om han blir lika dominant som han var – utom på grus – under fyra år innan Nadal dök upp som ett spöke.

Bilden då Federer efter årets finalförlust i Öppna australiska föll i gråt och på prisutdelningen fick en tröstande omfamning av sin överman Nadal kunde ha förevigat det definitiva tronskiftet om det inte varit för den helt oväntade utvecklingen i Öppna franska för några veckor sedan.

Med sin megaskräll mot Nadal lämnade Robin Söderling över Roger Federers öde i världstvåans egna händer. Schweizaren höll på att tappa greppet några gånger men tog efter tre raka finalförluster mot Nadal till slut sin efterlängtade seger på gruset där Sampras som bäst nådde en (1) semifinal.

Just Sampras och australiern Rod Laver är de namn som oftast nämns tillsammans med Federers i diskussionerna om vem som egentligen är bäst genom tiderna.

Om inte förr så borde Sampras förespråkare ha blivit färre under den senaste månaden och vad gäller Laver handlar så mycket o-m hur många titlar han skulle kunna ha lagt till sina 11 under de fem år då han liksom andra proffs utestängdes från Grand Slam.

Federer har 15 titlar. Svart på vitt.

Genom finalsegern återtar han också den förstaplats som han hade 237 veckor i rad (längsta sviten i historien) innan Nadal tog över.

Men det satt minst sagt hårt åt för Federer i dag.

Roddick hade sina chanser att ta sin andra Grand Slam-titel (segrade i US Open 2003) och få revansch för de två tidigare finalförlusterna i Wimbledon mot Federer:

•1-0 set och 6-2 i andra sets tiebrak.

En skral backhandvolley i öppet läge visade att han inte var lika kylig inombords som utåt och även den då han i den efterföljande poängen kom fel i halvolleyn märktes att Roddick var tagen av stundens allvar. De fyra setbollarna slankt honom ur händerna.

• Två breakbollar vid 8-8 i femte set och eftersom han fram till dess inte tappat serven en enda gång skulle ett genombrott förmodligen betytt seger.

Men till slut blev det som vi vant oss vid i Wimbledon:

Roger Federer med bucklan i famn.