Det är hos Nationellt vintersportcentrum i Östersund som Mathias tillsammans med främst Ola Rawald, skidförbundets tränare för utvecklingslaget, kunnat slipa på tekniken och samtidigt mäta vilka effekter förändringarna har på syreupptagningsförmåga och mjölksyrakurvor.
- Det här är det bästa som har hänt svensk längdskidåkning, säger Ola Rawald som sedan våren 2002 regelbundet utnyttjat sportcentrumets resurser.
- Möjligheterna är många, vi kan göra alla moderna och väsentliga fystester där men viktigast för Mathias har varit de biomekaniska analyserna kopplade till mätningar på syreupptagning och halten av mjölksyra.

Fredrikssons åkning skiljer sig en hel del från andra elitåkares. Medan Andrus Veerpalu kör med långa, glidande stavtag har Mathias kört mer på kraft och hög frekvens. Spår av det finns självklart kvar i dag men för Ola Rawalds tränade öga är förändringen stor.
Timmarna på det 2,5 meter breda och tre meter långa bandet i Östersund har gett resultat.
- I labbet har vi kunnat gå in och
ändra detaljer i hans åkning, styrkan är att både jag och Mathias har sett reultatet direkt - ute i skidspåret tar det längre tid att plocka fram en analys, säger Ola Rawald.
I laboratoriet har Mathias haft en väggspegel framför sig men han har också kunnat följa sin åkning på en monitor, filmat från sidan. En kamera har filmat bakifrån och en annan framifrån.

Blodprov och andningstester har kunnat göras samtidigt.
- Vi har sett att han vid en viss belastning har förbrukat mindre energi efter förbättringarna av åkekonomin, säger Ola Rawald, som ser en stor möjlighet för skidlandslaget att i fortsättningen använda sig av laboratoriet.
- Vi har bara sett början på det här, den här typen av metoder kommer att vara väldigt avgörande för oss i framtiden, säger han.

Peder Edvinsson