Färöarna och Tyskland väntar i fotbollens VM-kval. Kontrasten till föregångaren Lars Lagerbäck var skarp än när den hete hälsingen lättade på slipsknuten och höll tal till folket:

– Eftersom sex kanaler sänder direkt vill jag ta chansen att tala direkt till er där ute, ni som stöttade oss så starkt i motgång på EM i Kiev, det var en enorm upplevelse. Vi behöver ert stöd, manade förbundskaptenen över huvudena på den församlade presskåren.

Det är inte bara på bänken som Hamrén är en motpol till Lagerbäck. Medan den senare utvecklade skäggkliandet och den tunga andhämtningen till en konst åker Hamréns ögon ihop som på en pressad Björn Borg djupt nere i backhandshörnet.

Angripen. Snarstucken. Uppriktig. Skör.

Erik Hamrén med blossande röda kinder kan i sitt ungdomliga, upphettade jag se ut som den i grabbgänget som blir nekad inträde på stadshotellet. Och media är sällan någon förlåtande dörrvakt.

– Märker du ord?! Snäst ur mungipan illustrerade tidigt Hamréns reflexmässiga kontringar.

Tisdagens brandtal var en skarp signal att den energiske 55-åringen tröttnat på att bli feltolkad, eller ”misconstrued” som Englands Glenn Hoddle ansåg sig bli slutet av 90-talet.

Efterföljaren Roy Hodgson startade sin era med att be om folkets stöd, om än i mer nedtonad form än Hamrén som lätt far upp på barrikaden.

Talet var också en passning till publiken i Malmö som fick den tvättäkta kämpen Johan Elmander så uppriven mot Kazakstan.

– Jag var besviken efter EM, men fick så många positiva reaktioner ute i landet, berättade Hamrén, som också betonade att hans lag gör fler mål än tidigare upplagor, spelar en positiv, offensiv fotboll, men att helheten, poängen förstås är viktigast.

De rubriker som petningen av Anders Svensson, Alexander Kacaniklics U 21-prioritering samt Mathias Ranégies twittrande skapade framkallar inte längre någon hastigare blodtillströmning i Hamréns ådror:

– Jag jobbar med människor och köper att de blir besvikna. Det har aldrig varit något problem för mig, deklarerade han.