Ett ineffektivt Dif.

Ett mycket effektivt Häcken.

Se där förklaringen till Djurgårdens blytunga hemmaförlust, 0–3 (0–0) inför drygt 6 000 personer som tackade för matchen med att bua ut hemmaspelarna.

Den allt mer slitne Dif-tränaren Carlos Banda hade, berättade han efter matchen, ”en jättebra känsla i halvtid”.

Vilken kalldusch det blev.

– Sista kvarten hade vi skapat en hel del, och vi kom ut till andra halvlek för att fortsätta med snabba spelvändningar. Vi inledde bra, men deras första mål kom från ingenstans och det gav Häcken ny energi, summerade Banda.

Dif höll verkligen matchen väl uppe i första halvlek men skapade dock inte mycket: fler passningar försvann ut i intet än de som gick rätt. Christer Youseffs genombrott framför mål och skott efter 40 minuter var egentligen lagets enda riktiga målchans: Häckenmålvakten Christoffer Källqvist parerade snyggt.

Övriga Dif-skott - några tunga från Sharbel Tuoma - kom från långt utifrån.

Inte ens när Dif plockade in Daniel Sjölund efter 52 minuter blev det bättre: Sjölund förmådde inte uträtta någonting.

Göteborgarna var desto mer effektiva framför ett oftast mycket passivt Dif-försvar: Jonas Henriksson lyfte in 0–1 på en frispark, Mattias Ranégie höll sig framme efter ny ny frispark där Dif-backen Jani Lyyski inte markerade, och Paulinho dundrade in 0–3 efter att få ha stått helt fri i mitten.

Tre mål på fyra skott.

Effektivt, som sagt, jämfört med Dif:s noll mål på sju skott.

Häckentränaren Peter Gerhardsson gladdes åt målen:

– Vi var målfarliga i fjol, men i år har det varit trögt. Skönt att det lossnade och att det var våra naturliga målskyttar som gjorde målen, sade Gerhardsson.

Resultatet innebär att Häcken passerade Dif i tabellen, och nu har häng på gruppen närmast under topplagen.

För Dif blir krisen bara större.