Den norska invasionen till elitserien fortsätter. De två senaste norska importerna i SvD:s tippade mästarlag Frölunda, anfallarna Mathis Olimb, 23, en skridskoskicklig spelare med mycket bra speluppfattning, och den irrationelle och duktige passningsspelaren Martin Röymark, också 23, gör den norska spelarkontingenten i elitserien till den största utländska efter finländarna.

Olimb och Röymark i ett lag som, på pappret, är elitseriens starkaste. En klubb som har råd att skilja toppspelare som Jonas Nordqvist och Karl Fabricius från truppen för att de inte platsar.

Olimb och Röymark är också två av de mest intressanta spelarna i ett land som blir allt starkare, hockeymässigt:

Håkan Södergren, den gamle Djurgårds- och Tre Kronorspelaren som nu är vd för högsta norska hockeyligan, känner norsk hockey utan och innan:

– De senaste tio åren har Norge gått från plats 23 på världsrankingen till tionde plats. Och det finns en stor framtidspotential i norsk hockey, säger Södergren. När jag kom till Norge så spelade man ishockey. Men man tränade inte. Det har tagit en generation att byta inställning.

Håkan Södergren framhåller tre saker som viktiga för den snabba utvecklingen i norsk hockey:

• Att nivån och ambitionerna höjdes när svenska tränare och spelare kom till norska ligan.

• Att Olympiatoppen, det norska toppidrottscentrat, inledde en satsning också på lagidrotterna inför OS i Lillehammer 1994.

– De höjde helt enkelt kravspecifikationerna på hur en elitidrottsman ska vara, säger Håkan Södergren.

• Att det startats ett hockeygymnasium som, i sin tur, ynglat av sig i ytterligare nmågra friskolor med hockeyinriktning.

Södergren var en av de svenska pionjärer som inledde det som idag, om än välvilligt, kan betraktas som det norska hockeyundret och som nu ger avtryck också i Frölunda. Han kom till Norge för tolv år sedan, 1997, som sportchef för Norges bästa klubb, Vålerengen. Södergren vet, in i detalj, hur norsk hockey förändrats. Han inledde själv förändringen. Mycket handfast.

– Det första jag gjorde i Vålerengens omklädningsrum var att slänga ut läskedrycksautomaten. Se'n byggde jag ett gym där pingisbordet stod. Och så förbjöd jag rökning i omklädningsrummet, skrattar Håkan Södergren.

När grunden var lagd, var det bara att börja jobba.

– Jag var inte pionjär på det sättet. Det hade varit svenskar i Norge tidigare, men oftast som spelande tränare. Nu lade jag om allt från grunden. Jag plockade dit svenska spelare som var träningsvilliga och ambitiösa. De drog med sig norrmännen. Det var spelare som Hans Abrahamsson (nu duktig hockeyreporter på Aftonbladet, SvD:s anm) från Brynäs och Patrik Englund och Johan Åkerman från AIK.

– Träningarna blev mer målinriktade, spelarna fick mat efter träningen och vi åkte på läger till Sverige med målsättningen att mäta oss med de svenska lagen, berättar Håkan Södergren.

Efter Södergren kom Leif Boork som landslagschef. Han systematiserade och styrde upp satsningen på den nya hockeygenerationen - spelare som Per-Åge Skröder, Espen Knutsen och Tommy Jacobsen - och en generation senare är Norge en hockeynation att räkna med på allvar.

Och mer kommer. På frågan vilka norska namn vi ska se upp med i framtiden, svarar Håkan Södergren snabbt.

- Sondre Olden, som spelar i Modos juniorlag. Och Andreas Martinsen från Leksand. Det finns faktiskt ingen powerforward som Andreas i Sverige. Han kommer att bli den bäste norske hockeyspelaren någonsin.

FAKTA: Norrmännen i elitserien 2009-2010

Brynäs: Mads Hansen, f.

Frölunda: Martin Röymark, f, Mathis Olimb, f.

Färjestad: Jonas Holös, b, Marius Holtet, f, Anders Bastiansen, f.

Linköping: Mats Fröshaug, f, Martin Laumann-Ylven, f.

Modo: Stefan Espeland, b, Alexander Bonsaksen, b, Per-Åge Skröder, f, Mats Zuccarello Aasen, f, Kristian Forsberg, f.