Han pekar på det orimliga, att det ännu 41 år efter Geoff Hurst omdiskuterade ribbträff i VM-finalen mellan England och Västtyskland på Wembley, inte har hänt något när det gäller att underlätta svåra avgörande för domarna under matcherna.
- Nu måste något hända. Vi har väntat länge och även om utvecklingen bland domarna har gått framåt så skulle tekniska hjälpmedel, som en målkamera, naturligtvis underlätta vårt arbete, säger Bosse Karlsson.
Peter Fröjdfelt, en av våra mest rutinerade domare med mängder av internationella uppdrag, säger:
- Jag kan förstå att det kan vara tekniskt svårt att hitta en bra lösning när det gäller målkameror. Inom andra idrotter har ju frågan lösts. Därför borde ju även fotbollen kunna klara det.
Försök har emellertid gjorts i internationella sammanhang. I samband med ungdoms-VM i Peru för två år sedan testade man en boll utrustad med ett chip. Chipen skulle pipa när bollen passerade mållinjen.
- Men det gick inget vidare. Chipen pep även när bollen gick över ribban så det blev helt fel, berättar Bosse Karlsson.
Under VM i Tyskland förra sommaren testades ett annat tekniskt system som avslöjade när en spelare var offside.
- Det skedde helt inofficiellt men så vitt jag vet så fungerade det ganska väl, säger domarbasen.
Försök pågår nu för att försöka renodla tekniken som på sikt kanske kan leda någon vart. Sedan är det en annan femma om fotbollsfolket verkligen vill använda sig av systemet i fråga.
De flesta inom fotbollen är nämligen överens om att man inte vill ha en matchkamera, även om en sådan skulle kunna reda ut många felaktiga och ibland direkt matchavgörande domslut.
Redan efter den allsvenska premiären mellan Elfsborg och Malmö FF gick debattens vågor höga sedan hemmalagets Daniel Alexandersson klarat sig från en utvisning sedan han fällt Jimmy Dixon i en hård närkamp.
- Problemet är hur mycket och när en matchkamera skulle användas. Det får inte bli allt för många spelavbrott, det skulle förrycka spelet, säger Roland Andersson, assisterande förbundskapten.
- Risken finns att spelarna skulle protestera mot varenda avblåsning och kräva att domaren skulle kika på videon. Det skulle leda till en ohållbar situation, tillägger Roland Andersson.
Han tycker däremot att en domarkommitté skulle kunna granska matchen i efterhand och då rätta till felaktigheter.
- Jag är inte främmande för att man till exempel efteråt skulle kunna underkänna ett felaktigt gult eller rött kort och därmed upphäva en avstängning. På så sätt skulle rättvisa ändå skipas, understryker Roland Andersson.
Han gör sig därmed till tolk för den majoritet inom fotbollen som av olika skäl, inte vill att rättvisa skipas under pågående match med hjälp av en kamera trots att Teddy Lucic blev felaktigt utvisad i VM-matchen mot Tyskland och att Helsingborg vann det allsvenska guldet på ett offsidemål 1999, för att nu nämna två exempel.
I fallet Helsingborg betydde segern att klubben gick till Champions League-kval och fick ett tillskott på mellan 30-35 miljoner kronor.
Inom de tongivande kretsarna bortser man emellertid från den ekonomiska aspekten i det här sammanhanget, vilket är märkligt med tanke på de enorma summor som kan byta ägare på grund av ett felaktigt domslut.
