Svensk dubbelseger i sprint. Emelie Öhrstig sprintar hem guldet i damernas VM februari förra året. Lina Andersson tog silvret.
Så började det
Det finns bevis för att människor åkte skidor i Norge för över 5 000 år sedan.
Under andra delen av 1800-talet började det tävlas. I Norge arrangerades Husebyrennet 1879, 1884 kördes Nordenskiöldloppet i Sverige och 1889 tävlade man i Finland i Uleåborgsloppet.
I Holmenkollen började man tävla 1892 och redan då drog tävlingarna mer än 10 000 åskådare. 1919
arrangerades de första svenska mästerskapen.
Längdskidåkning har funnits på det olympiska vinterprogrammet sedan starten 1924. Då fanns två distanser på programmet och enbart manliga deltagare var välkomna.
Dominansen från de nordiska länderna var länge total, allt fler nationer har dock gjort sig gällande på senare år: Sovjet/Ryssland, Italien samt på senare år Estland och Tyskland.
Sporten har utvecklats både på materialsidan och rent tävlingsmässigt. Den fria (skate) stilen, jaktstart, allt fler lopp med gemensam start och korta lopp (sprint) har förändrat längdskidåkningen.
I dag består programmet i de stora mästerskapen (VM och OS) av fyra tävlingar för de traditionella åkarna och två tävlingar för sprintåkarna.
Läget i världen
Angerer, Teichmann, Filbrich och Sommerfeld – Tyskland är den nation som i första hand tagit upp kampen med Norge om herraväldet i skidspåren. På damsidan blir dock norska Marit Björgen svårslagen. Hemmanationen brukar ta för sig när det handlar om mästerskap, men italienarna har haft en besvärlig generationsväxling. Kanske kan Piller Cottrer, Zorzi eller di Centa ändå lyfta hemma i Pragelato.
Situationen i Sverige
Underbart är kort. Det är vad som gäller för svensk längd-åkning för närvarande.
De traditionella åkarna har haft förtvivlat svårt att hitta formen. Mathias Fredriksson ståtar med säsongens bästa världscupresultat: en fjärdeplats.
Sprintåkarna däremot tar för sig ordentligt. Björn Lind, Thobias Fredriksson, Peter Larsson, Lina Andersson, Anna Dahlberg och Emelie Öhrstig är alla medaljhopp.
OS-inträde
1924 herrar (18 och 50 kilometer), 1952 damer (10 kilometer).
Kuriosa
Av de 67 medaljer svenska skid-åkare erövrat i OS har 51 tagits av längdåkare. 25 guld, 21 silver och 21 brons är facit. Flest guld har tagits på femmilen, där också det senaste individuella guldet (Gunde Svan 1988) tagits. Sju gånger har en olympisk femmilsmästare varit svensk.
Medaljer genom tiderna
1) Norge 82 (29–31–22)
2) Sovjet 77 (28–24–25)
3) Sverige 51 (21–15–15)
4) Finland 70 (19–22–29)
5) Ryssland 17 (10– 4 – 3)
6) Italien 29 (7–11–11)
7) Östtyskland 4 (2 – 1 – 1)
8) Spanien 2 (2 – 0 – 0)
9) Tyskland 5 (1 – 3 – 1)
10) Kazakstan 4 (1 – 2 – 1)
Svenska OS-guld/medaljer: 21/51.
Senaste svenska OS-guldet: Gunde Svan,
50 kilometer, 1988.
Grenar i Turin: 12 (sex dam,
sex herr).
Antal deltagare i Turin: 240.
Svenska deltagare:
Längd: Lina Andersson, Jörgen Brink, Anna Dahlberg, Elin Ek, Mathias Fredriksson, Mats Larsson, Britta Norgren, Johan Olsson, Anna-Karin Strömstedt, Anders Södergren.
Sprint: Thobias Fredriksson, Peter Larsson, Björn Lind, Emelie Öhrstig, Fredrik Östberg, Mikael Östberg.
Svensk medaljchans: Sprint! Sverige jagar guld individuellt och i lag, på herr- och damsida.
