Bakom det unika projektet står förutom längdlandslaget också Nationellt vintersportcentrum i Östersund och Swedish Institute of Computer Science, SICS.

– Det här är nästa generations träningsredskap. Vi kan kombinera modern IT-teknik med avancerad matematik och det vi redan vet om fysiologi och biomekanik, säger Hans-Christer Holmberg, forskningsansvarig vid Vintersportcentrum och utvecklingschef vid Sveriges olympiska kommitté.

I ett första skede har en handfull elitåkare, bland annat Daniel Rickardsson, fått testa den nya tekniken. Inom några månader räknar Rikard Grip med att också dameliten ska använda sig av mobilappen.

– I förlängningen hoppas jag med att vi ska kunna använda resultaten för att jämföra våra åkare, både herrar och damer, och dra nytta av varandras kunskaper. Det här är en teknik som absolut kan användas på ett könsöverskridande sätt, säger Rikard Grip.

Mobilappen kan exempelvis läsa av åkarnas rörelsemönster när de använder olika deltekniker, det som kallas växlar, under ett lopp. Det ger underlag för att förbättra åk-ekonomin under ett lopp.

– Längs en milbana byter åkaren växel mellan 100 och 150 gånger. Med den här appen får vi mer kunskap om hur man på effektivaste sätt kan optimera träningen för att tjäna tid i olika partier, säger Hans-Christer Holmberg.

Åkaren behöver bara bära mobilen på kroppen tillsammans med det vanliga pulsbandet. Till en början trodde man att det också behövdes sensorer på både armar och ben, men under projektets gång har tekniken utvecklats.

– Nu är den nedskalad till bara en enhet och det är mobilen. Vi vill använda den avancerade teknologin och matematiken till att förenkla för användaren. En tränare eller åkare ska kanske bara ha tre-fyra värden att hålla reda på och kunna läsa av, säger Hans-Christer Holmberg.

Hittills har appen bara använts i samband med träning. Rikard Grip ser gärna att tekniken också ska kunna användas under bland annat testtävlingar inför en säsong.

– Då kan man exempelvis se och jämföra hur åkarna använder stakåkningen under olika partier av banan och utifrån det ta fram hur varje individ ska få ut mest av sin kapacitet, säger Rikard Grip.

Metoden kommer att fortsätta utvecklas på vägen mot Sotji-OS om två år. Men Hans-Christer Holmberg ser också användningsområden för andra än den rena längdåkningseliten.

– Jag tror det kommer att bli intressant för till exempel Vasaloppsåkare och andra skidmotionärer. Tänk att kunna lägga in de värden som en elitåkare har och sedan med hjälp av sin egen mobiltelefon kunna jämföra med den åk-ekonomi och det rörelsemönster man själv har.

Också andra idrotter har visat intresse för en liknande app.

– Från kanot och rodd finns önskemål om att mäta kraften i tagen och titta på hur kanoten eller båten rör sig. Olika sporter har olika behov och vi vill använda och utveckla både teknik, utrustning och träningsredskap för att nå framgång på flera håll, säger Hans-Christer Holmberg.