Ingen vanlig Johansson.

Spelaren med det mest svenskklingande av alla hockeynamn är faktiskt inte ens svensk. Han är kanadensare.

Och nu har han avgjort en SM-final.

26-årige Johansson hade gjort bara ett mål i finalserien. Men det andra blev det viktigaste: Johansson stötte pucken förbi Rastislav Stana, och därmed SM-guldet till Smålands Jerusalem.

– Jag vet inte riktigt hur pucken kom fram till mig, bara att den låg där och jag fick in den. Vi var väldigt nervösa och trötta i det läget av matchen, sade Johansson.

Matchen blev mycket dramatisk. Efter HV-backen David Petraseks tidiga ledningsmål i power play, tog Linköping över mer och mer när HV-spelarna blev allt för försiktiga. Spelarna i LHC:s omsusade förstakedja, Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson och Mikael Håkanson som varit nästan osynliga i match fyra och fem, skapade lägen framför Stefan Liv och fick utdelning med två sekunder kvar av mittperioden. Weinhandl spelade fram backen Daniel Fernholm.

HV tog dock tillbaka mästartiteln när Jukka Voutilainen i tredje stötte in pucken sedan Johan Davidsson jobbat upp den på vänsterkanten. Jonas Junland, den ende östgöten i LHC:s trupp, kvitterade och matchen gick till förlängning.

Där Eric Johansson klev fram och avgjorde.

Det var synd om LHC. Laget hade också domaren mot sig i den andra raka förlustfinalen: Ulf Rönnmark blåste laget på ett korrekt mål, och på en straff. Och fredagspubliken, lite lagom packad helt enligt Svenska Hockeyligans idealscenario, reagerade: när några snusdosor landat på isen beordrade Rönnmark omspolning.

Närmast skandallöst såg Rönnmark inte heller någonting när LHC:s Jonas Fransson fått Andreas Falks klubba upp i ansiktet och vinglade över isen med blodet forsande från munnen. Fransson lämnade ett 25 meters blodspår tvärs över isen som alla såg - utom Rönnmark.