VM i tv? Rena radion. Fast sämre. Aldrig har väl ett fotbolls-VM pratats sönder så mycket som det vi nu upplever. Kommentatorer som pratar för mycket och experter som pratar obegripligt.

I en artikel i Svenska journalistförbundets tidning Journalisten var reportern Ken Olofsson kritisk mot utvecklingen av fotbollen i tv där pratet och tyckandet och analyserandet breder ut sig alltmer på bekostnad av reportagen.

Jag är benägen att hålla med. Att lyssna på Chris Härenstam och Tony Gustavsson tillsammans är en plågsam upplevelse som får mig att skruva ner tv-ljudet och lyssna på Radiosporten där Lasse Granqvist, Dag Malmqvist, Christian Olsson, Ralf Edström och debutanten Richard Henriksson gör ett bra jobb. I radion slipper vi nördigheten och tränarfloskler som är mer lämpade på en tränarutbildning än att förmedlas till en bred tv-publik. Även om nu Gustavsson inte går så långt som Leif Boork som använder ord som inte står att hitta i någon ordlista.

Jag säger inte att det var så mycket bättre med en tyst Grive och Svennis mantra ”möcke bra” från VM 1994. Men lite mer sans och balans och mindre ordbajseri vore välkommet.

Spelare är ofta roligare att lyssna på än tränare som har ett eget, konstigt språk. Glenn Strömberg är fortfarande tv:s bäste expertkommentator. Hans åsikter når fram men även Glenn har en tendens att prata för mycket under det här VM:et.

Annars tycker jag att statstelevisionen överlag gör de bästa sändningarna. När det gäller programledarrollen så härskar SvT:s André Pops. Alltid lika naturlig och säker och avslappnad. Han entusiasmerar med små medel och är befriad från de mysmanér som Peter Jihde i TV4 lagt sig till med. Där är det roligare att lyssna till Patrick Ekwall och Olof Lundh som känns som TV4:s klippor.

SvT:s Ola Andersson är den bäste studioexperten, balanserad och verbal på ett positivt sätt. Måste också nämna nye förbundskaptenen Erik Hamrén. Han kan vara riktigt rolig att lyssna på. Ett epitet som aldrig kommer att kunna tillskrivas hans företrädare på förbundskaptensposten.

Sen gillar jag SvT:s sena VM-magasin med Mats Nyström där han har en bra balans i valet av gäster. Björn Ranelid är rätt kul att lyssna till och det är aldrig fel att ha med spelare från det svenska VM-laget 1994 i studion.