Förbundskaptenen Erik Hamrén har präntat in hos spelare, media och hela den svenska ledarstaben att det är en mycket tuff match som väntar i kväll i lilla Torshamn.

Färöarna är bara rankat 158 i världen, men den lilla ö-nationen med knappt 50 000 invånare har ändå slagit länder som Österrike, Estland och Litauen och spelat oavgjort mot Bosnien och Nordirland. Italien kom härifrån med blotta förskräckelsen och en 1–0-seger i fjol.

På papperet är Sverige bättre på varje position, men Färöarna har ändå en handfull spelare som till vardags håller till i högsta danska och norska ligan samt en målvakt som tillhört Manchester City.

Sverige inledde VM-kvalet med en blek insats för en månad sedan, 2-0 i Malmö mot Kazakstan, och med den matchen på näthinnan har Hamrén rätt i att verkligen varna för fredagskvällens möte.

Det krävs högt passningstempo, fart och snabba kombinationer för att få hål på Färöarna. Ett tidigt svenskt ledningsmål skulle ”döda” matchen, men ju längre det står 0-0, desto mer stress och frustration smyger det sig in i svensklägret.

Jag såg Färöarnas träning på torsdagsförmiddagen på nationalarenan Torsvöllurs nyanlagda konstgräs – och det var ingen trevlig syn med svenska fotbollsögon sett.

Det small i varje närkamp och åtminstone två av de vårdslösa tacklingar som delades ut hade renderat rött kort om det varit match.

Men ingen gnällde, alla gav och tog lika mycket.

Spelmässigt håller inte Färöarna hög klass, men stoltheten, viljan och de närmast helvetiska yttre förutsättningarna kan fälla Sverige om inte Hamréns mannar alla går in och verkligen gör jobbet.

Det sägs här att man kan få uppleva alla fyra årstider på en och samma dag. Någon sommar såg jag inte till, men däremot en deprimerande höstkänsla med piskande regn, blåst från alla håll och ett molntäcke som redan klockan två på eftermiddagen närmast mörklade de 18 vackra men ogästvänliga öarna.

Här gäller det att mentalt vara förberedd på vad som väntar. Bollen kommer att ta oväntad riktning i blåsten och regnet – det regnar mer eller mindre varje dag den här tiden på året – kommer att göra konstgräset halt och svårspelat.

Jag är ändå säker på att det svenska laget åker härifrån på fredag kväll i det egna flygplanet med tre poäng i bagaget. Allt annat är ett stort fiasko. Tyskland vann visserligen bara med 3–0 på hemmaplan tidigare i höst, men då storspelade Gunnar Nielsen i målet, han som värvades till Blackburn och tillhört Manchester City men nu är klubblös.

Med både Johan Elmander och Ola Toivonen skadade talar det mesta för att Mathias Ranégie får chansen tillsammans med Zlatan Ibrahimovic i anfallet. Deras tyngd och längd kommer att mala sönder Färöarnas försvar, men det gäller också att komma med fart på kanterna och variera spelet.

Alexander Kacaniklic är tänkbar startspelare till vänster då Christian Wilhelmsson inte verkar hundraprocentig ännu. På den centrala mittfältet tror jag att Hamrén den här gången väljer Anders Svensson och Kim Källström. Svensson är van vid konstgräs och duktig med sina ”instick” i djupled. Källströms vassa vänsterskott har avgjort tidigare när Sverige varit på väg att blåsa bort, som mot Island för sex år sedan.

Oavsett startelva, väder och vind; tre poäng är ett måste om drömmen om VM i Brasilien 2014 ska leva vidare.

Preliminär svensk startelva (4-2-3-1): Andreas Isaksson – Mikael Lustig, Andreas Granqvist, Jonas Olsson, Martin Olsson – Anders Svensson, Kim Källström – Sebastian Larsson, Zlatan Ibrahimovic, Alexander Kacaniklic – Mathias Ranégie.