Bara några månader efter sitt avsked från proffslivet är Södertäljesonen tillbaka i sporten. Nu vid sidan av banan och med ett 60 sidor tjockt kompendium under armen.

Titeln är ”Om bollar inte fanns skulle jag uppfinna en”.Det var nämligen svaret ”Pim-Pim” för 15 år sedan gav Johan Esk – då sportjournalist på Länstidningen i Södertälje och nu sportkrönikor på DN – som undrade vad ”Pim-Pim” skulle gjort om bollar inte fanns.

SvD får som första tidning ta del av kompendiet. Det grundar sig på många års studier av sporten där ”Pim-Pim” nådde en nionde plats på världsrankingen.

–Det gjorde jag mycket tack vare att jag använde en taktik som byggde på matematiska beräkningar, inte på en känsla för vad jag trodde var bäst taktik.

De som sett ”Pim-Pim” spela gissade knappast att hans taktik byggde på vetensk. Tvärtom framstod han ibland som en monsterservande slugger utan annan strategi att slå så hårt som möjligt.

–Jag vet att många har den bilden av mig men den är fel. Jag hade en tanke med varje poäng och visste när jag skulle göra vad.

Det finns en poäng som tydligt illustrerar Joachim ”Pim-Pim” Johanssons strategi. I Stockholm Open 2006 stod han i kvartsfinal mot belgaren Kristofer Vliegen med matchboll emot sig.

”Pim-Pim missade förstaserven. Pang, andraserven kom i 214 kilometer i timmen, serveess och åskådarna i Kungliga både jublade och skakade på huvudet åt vad de trodde var en chanstagning.

–Själv var jag säker på att vinna poängen, all statistik talade för det om jag bara satsade på serven. Om jag däremot fegat för att inte göra ett dubbelfel hade oddsen varit mycket sämre.

Varför?

–Då hade bollen kommit i spel och statistiken visar att jag vann betydligt färre poäng då jämfört med hur många jag vann direkt på serven.

Lättbegripligt. Men ändå inte.

För om det nu var så enkelt att spelarna visste att de med hjälp av siffror och statistik kunde öka sina möjligheter i varje poäng är frågan varför de inte gör det.

–Därför att ingen tagit tillvara de möjligheter som nu finns tack vare internet där man får detaljerad statistik från alla matcher. Men för att kunna omsätta det i praktiken krävs kunskap i matematik.

I det sammanhanget är ”Pim-Pim” amatör. Hans bror Niclas som har magisterexamen i nationalekonomi och är civilingenjör i systemteknik har arbetat med kompendiet i fyra år.

Tio år tidigare tilldelades amerikanen John Nash Nobelpriset för spelteorin som han utvecklat sedan 1950-talet. Inspirerade av Nash arbete överförde professorerna John Wooders och Mark Walker spelteorin på tennis. Deras arbete presenterades i en artikel i den ansedda nationalekonomiska tidsskriften American Economic Review.

Efter det har flera vetenskapliga studier gjorts i tennisämnet spelteori och Niclas Johansson menar att tiden nu är mogen för en stor förändring av idrotten.

–Inte bara tennisen utan många idrotter har nytta av det här. Även om vårt främsta syfte är att hjälpa svensk tennis är vi ett oberoende och världsledande konsultföretag inom taktik och träning, säger Niclas.

I kompendiet finns ett antal diagram och tabeller som är svårtydda för den oinvigde men som för experterna ger tydliga svar.

Här syns bland annat att kanonservare som Andy Roddick och Ivo Karlovic skulle vara ännu effektivare om de satsade hårdare på andraserven.

–De försöker liksom de flesta undvika dubbelfel men förlorar på det. När spelare får upp ögonen för de matematiska beräkningarna kommer vi få se många som servar lika hårt på andra- som på förstaserven. Det är nämligen lönande, säger ”Pim-Pim”.

Forskarna Klaasen och Magnus visar detta i sin fyra år långa studie från Wimbledon där de såg 508 herr- och lika många dammatcher.

Studien som publicerades 2006 visade att en damspelare som började serva med optimal hastighet skulle öka sina inspelade prispengar med i genomsnitt 33 procent. Motsvarande siffra för herrspelarna är 19 procent.

Andra diagram och staplar visar om en viss spelare tjänar på att serva på motståndarens forehand istället för på backhand även om backhand är motståndarens svagaste sida.

Just den taktiken använda ”Pim-Pim” själv då han efter 15 månaders uppehåll gjorde comeback och slog ut världstvåan Rafael Nadal i Stockholm Open.

–Jag hade all statistik på Nadals Grand Slam-matcher de senaste åren och det visade klart att motståndarna vann betydligt fler poäng då de servade på hans forehand än på backhand.

Siffrorna i forehandrutan var 64 procent vunna servar på backhand och 71 procent vunna på forehand. I backhandrutan var motsvarande siffror 66 respektive 75 procent.

Alltså framgår det med all önsvärd tydlighet att det är bättre att serva på Nadals starkaste sida. En kunskap Roger Federer kanske kan dra nytta av nästa gång han ställs mot världstvåan som leder inbördes möten.

I kompendiet finns siffror som visar hur mycket vissa spelare skulle klättra om de la om sin träning och förkovrade sig på till exempel returer. Andra siffror visar svart på vitt hur mycket bättre en spelare skulle vara om han höll fast vid sin normala taktik även på breakbollar (se nedan).

Och så vidare.

–Det dröjer inte många år innan det kommer att kännas självklart att använda matematiska analyser i idrotten. Nu känns det kanske främmande för en del men det var ju inte länge sedan man kände likadant inför personliga coacher, speciella fystränare och kostprogram, säger Joachim ”Pim-Pim” Johansson.