Hur det började
Japanska ordet ”ju-do”, betyder ”den följsamma vägen”. Sporten har sitt ursprung i den äldre japanska kamptekniken jujutsu som bland annat användes i strid av samurajerna. På 1880-talet kombinerade professor Jigoro Kano mindre våldsamma element i jujutsun med nya influenser och lade grunden för judon. Huvudprincipen för sporten är att utövaren, judokan, aldrig kämpar emot motståndarens kraft utan vänder dennes kraft mot motståndaren själv. Kano, som sedermera blev IOK-ledamot, grundade 1882 en judoakademi i Japan. I Europa spreds sporten i första hand från England. Första VM ägde rum i Tokyo 1956 och samma år bildades internationella förbundet. Damernas första VM avgjordes 1980. Svenska Judoförbundet bildades 1961, övergick åtta år senare i Svenska Budoförbundet men är sedan 1988 ett enskilt förbund.
Läget i världen
Japan har fortfarande greppet i nationalsporten och tog åtta guld vid Aten-OS.
I Europa är sporten på frammarsch och framför allt Frankrike och Tyskland utmanar Japan. Även Kina och Kuba på damsidan, samt Sydkorea, Ryssland och Brasilien är framstående.
Situationen i Sverige
Judoförbundet räknar i år med omkring 17 000 medlemmar – fler än någonsin. Men judo är i första hand en motionsidrott och majoriteten av utövarna är ungdomar. På elitnivå har utvecklingen stannat av. Men det kanske finns en framtid: Emma Barkeling från stockholmsklubben IK Södra vann nyligen ungdoms-EM i Sarajevo. Fästen i Sverige är också de tre storstadsområdena samt Linköping och Sundsvall.
OS-år
1964 Judo blir OS-sport på hemmaplan i Tokyo. Värdnationen tar tre guld av fyra och holländaren, Anton Geesink, senare IOK-delegat, det fjärde.
1988 Öppna klassen, där alla oavsett viktklasstillhörighet fick delta, tas bort.
1992 Damerna får medverka. Till Barcelonapublikens förtjusning vinner två spanjorskor, Almodena Munoz och Miriam Blasco, de två lättaste viktklasserna.
Kuriosa
Tungviktaren Yasuhiro Yamashita är en av idrottshistoriens mer anonyma superhjältar. När den 27-årige japanen avrundade sin karriär i april 1985 hade han vunnit 203 matcher i rad. Yamashitas meritlista inkluderar bland annat ett OS-guld (Los Angeles 1984) och tre VM-guld.
Statistik
Medaljer genom tiderna (de sex främsta nationerna)
1 Japan 58 (31–14–13)
2 Frankrike 33 (10–6–17)
3 Sydkorea 32 (8–11–13)
4 Sovjet/OSS 27 (7–5–15)
5 Kuba 26 (5–8–13)
6 Storbritannien 16 (0–7–9)
Svenska OS-medaljer: –
Grenar i Peking: 14 (7+7)
Deltagare: 386 (228+158)
Svenska deltagare: –









