Övertramp i samband med matcher, alltså även vid resor, ska kunna vara giltigt skäl att stänga av en supporter.
Det är bara att läsa förbundets nyskrivna Elitmanual under rubriken Arrangörsavstängning.
Hittills i år är det bara Gais som agerat och tagit i med hårdhandskarna mot störande element. Helsingborgs ordförande Sten-Inge Fredin såg till ett rensa upp i de egna leden redan i fjol.
Det bästa är naturligtvis konstruktiva samtal, men om de inte leder någonstans är avstängning, eller så kallat tillträdesförbud, ett numera regelmässigt alternativ.
Det kan ju faktiskt vara så att bråkmakare som gång på gång svärtar ner klubbskölden skrämmer bort skötsamma supportrar från matcherna. Det är verkligen trist när det glada blir hotfullt.
Jag förstår om denna inre spaning kan upplevas som jobbig. Det blir som att ”tjalla” på en likasinnad. Men också ur ett rent ekonomiskt perspektiv är klubbarna rädda för att bita den hand som föder dem.
I 08-land försvann flera tusen säsongskort innan säsongspremiären. Festen var således försvagad redan på förhand.
Då kan det vara svårt att stänga dörren. En notorisk bråkmakare betalar lika mycket för sin biljett som andra.
Kammaråklagare Catarina Thiel sände en direkt felaktig signal (SvD 14 maj) då hon spekulerade i om Djurgårdsfansens ”luftfartssabotage” förra helgen ägt rum för långt från arenan.
Det spelar, om jag läst fotbollens reglemente rätt, ingen roll. Dif kan visst porta flyghuliganerna. Om man själv vill. Ordförande Per Darnell och vd Alf Johansson får fundera över om det kan vara värt. Mot AIK lär varenda stödjande röst behövas från läktarhåll.
Så var det på Söderstadion, där de goda gröna krafterna fick hemmaspelarna att sprida sig som maskrosor i klorofyllen.
Spelarna svarade upp mot stödet och avslutade den känslosamma eftermiddagen med ett ärevarv. Det kändes som om Hammarby spelade för sin heder. Nu vann man förutom tre poäng en smula arbetsro i tider av ekonomisk nöd.
Lagets låga försvarsspel gjorde att en pilot i andra halvlek kunde ha landat ett sportplan på den soldränkta planhalvan ut mot Nynäsvägen.
Utom när Charlie Davies satte fart framåt som den lågt flygande amerikanen gjorde före sin matchvinnande halvvolleykanon.
40 sekunder tidigare hade Kristoffer Björklund litat till sitt målvaktsöga när Wilton Figueiredos frispark dök ner och studsade mot insidan av stolpen.
Så små kan marginalen mellan succé och fiasko vara. Bollen är rund. Begrepp som orättvisa hör inte hemma inom det här lagspelet.
MFF borde naturligtvis ha utnyttjat sitt spelövertag, men jag tycker att laget och tränaren Roland Nilsson gör det onödigt svårt för sig.
Spelet blir ofta alltför smånätt och trubbigt istället för rakt och snabbt. Det är svårt att tycka illa om en lirare som Labinot Harbuzi, men 23-åringens kärlek till bollen går ibland ut över laget.
Jag har förvånats över att U21-kaptenen Jörgen Lennartsson inför sommarens EM inte fastnat för den Kosovofödde liraren, vars pappa Ismet var pingisstjärna i sitt land. Men såg nu att ”wienerbrödskungen” Harbuzi trots sina två extremt snabba och tekniska fötter faktiskt kan stoppa upp spelet.
Ska MFF haka på i toppen bör laget spela med två renodlade forwards. Hammarby mår nog bäst av att titta neråt i tabellen med ambitionen att ha tre lag bakom sig i höst.
