För det var exakt vad den 30-årige stockholmaren svarade för i ExCel Arena där han blev horribelt bortdömd i kvartsfinalen men på ett sätt ändå fick sista ordet mot de mäktiga herrarna i Internationella brottningsförbundet (Fila).

När deras domare inte kunde påverka utgången i 96-kilosklassen utan det istället handlade om kamp man mot man på mattan visade fjolårets VM-tvåa sin klass.

Han vann återkvalet, besegrade i bronsmatchen Tsimafei Dzeintjenka och tog inför 3 000 jublande åskådare emot den bronsmedalj som han kan lägga till samlingen på sju medaljer i internationella mästerskap och där VM-silvren från 2009 och 2011 nu får maka på sig.

Eller?

– Ja, självklart är det här nummer ett. Det är vägen fram till en medalj som avgör hur högt man värderar den och med tanke på hur det sett ut för mig i år så…

Han tänker dels på den efterhängsna ljumskskadan som kunde ha satt stopp för OS-debuten men framför allt på saknaden han under träningsläger och tävlingar känner efter hustrun Johanna och deras två barn.

Bara den här säsongen har Lidberg haft 240 resdagar.

– Familjen stöttar mig att fortsätta men hittar vi inte ett upplägg där den kan vara med mig oftare kan det här ha varit min sista match.

Om det inte varit för att hans ryske kvartsfinalmotståndare Rusam Totrov gått till final skulle det ha tagit slut redan i kvarten för Jimmy Lidberg som nu fick chansen till återkval.

Tack och lov.

I kvartsfinalen blev bronshjälten berövad segern på ett sätt som visade att han och de andra svenska brottarna har fog för sin fruktan att bli bortdöma vilket de inför turneringen berättade om i SvD. Mattdomaren gav då Lidberg poäng efter att Totrov i sitt parterrunderläge på ett regelvidrigt sätt hindrat svensken från att koppla grepp – men domarna runt mattan grep in och ändrade domslutet till ryssens fördel.

”Oron finns där. När det står en brottare där med Sverigesymbol på trikån, vilka bilder får domarna då upp i sitt huvud?”, sa Lidberg inför OS och fick ett lika tydligt som beskt svar på sin fråga.

Bortdömningen i kvartsfinalen visade tydligt att det Internationella brottningsförbundet (Fila) inte glömt skandalen i Peking-OS då Ara Abrahamian diskvalificerades sedan han i protest mot bortdömningen i semifinalen lämnat sin bronspeng på mattan.

Fila menar att Abrahamian drog skam över sporten och fler än svenskar hävdar bestämt att det internationella förbundet sedan dess motarbetar de blågula brottare.

Några planer på att lämna ifrån sig sin bronspeng hade sannerligen inte Jimmy Lidberg som stolt visade upp den för fotograferna och sina många fans på läktarna.

De 3 000 åskådare som tidigare under dagen budat och busvisslat då domaren höjde ryssen Totrovs arm i kvartsfinalen gav den populäre svenske veteranen en lång stående ovation och Jimmy vinkade tillbaka.

Han var lycklig, stolt och trött.

Han hade med järnvilja och fylld av adrenalin trotsat ljumskskadan och besegrat de motståndare som han fick en chans att besegra.

Att det utanför mattan fanns en övermäktig motståndare som Jimmy Lidberg inte kunde rå på var inget att göra åt.

Men visst ökade det värdet på bronsmedaljen ytterligare.

OS-guider: