Michael Johnsons 19,32 på 200 meter i Atlanta-OS 1996 var en magisk kväll.

Usain Bolts 9,69 på 100 meter i Peking 2008 är redan en klassiker av samma mått.

Den 21-årige jamaicanen sänkte sitt eget världsrekord med tre hundradelar i finalen. Och då började han ändå jubla 20 meter före mållinjen.

Sedan fortsatte showen till långt efter midnatt i ”Birds nest”. Bolt dansade och spexade på arenan och höll sedan hov på presskonferensen.

Han förklarade att han inte ville skryta med sin överlägsenhet – han vann med två tiondelar före Trinidads Richard Thomson – utan att det bara var i ren glädje han ”flöt” in i mål med händerna utsträckta i en segergest.

–När jag såg att ingen kunde hota mig var jag bara glad. Och jag har ju sagt till er alla att jag skulle vinna – det gjorde jag också.

Usain Bolt är en ny typ av sprinterlöpare: lång (196 cm) och med en unik utväxling i steget. De senaste tio-tolv åren har de flesta löparna i världstoppen varit kompakta kraftpaket – tyvärr ofta dopade har det visat sig.

Hans triumf och oförställda glädje är därför en välbehövlig kick för den skamfilade friidrotten.

Bolt spåddes en lysande framtid redan som 15-åring, då han blev den yngste mästaren någonsin i ett junior-VM genom att ta guld på 200 meter hemma på Jamaica. Sedan dess har rekorden och framgångarna kommit slag i slag.

Fast egentligen drömde han om att bli cricketspelare.

–Men min tränare tyckte jag borde testa friidrott i stället eftersom jag var snabb. Så blev det.

Hans kärlek till 200 är större än till 100 meter. Det var först efter en vunnen vadslagning som han fick tillåtelse av tränaren Glen Mills att testa 100 meter. Redan i sitt femte lopp som senior satte han världsrekord i New York 31 maj i år med 9,72 – men var ändå inte speciellt förvånad.

–Nej, jag har alltid varit den snabbaste. Och inför det loppet hade jag tränat starter också, konstaterar han utan att låta stöddig.

Det var länge osäkert om hans tränare Mills skulle tillåta Bolt att dubblera i Peking, 100 och 200 meter. För även om 100 meter anses vara friidrottens formel 1 klappar Bolts hjärta mer för 200 meter. Hans stora dröm är att slå Michael Johnsons världsrekord på 19,32 och bli ihågkommen som en av de största löparna någonsin.

–Nu hoppas jag vinna tre guld, även 200 meter och stafetten. Jag vill göra mitt land stolt över mig, säger han.

Efter den fantastiska uppvisningen talar mycket för att Bolt ska lyckas. Han har de tre snabbaste loppen på 200 meter i år med 19,67 som bäst, och stafetten 4x100 meter blir en uppgörelse mellan Jamaica och USA.

100-metersfinalen skulle bli ett trekejsarslag mellan Bolt, Tyson Gay och Asafa Powel, var det tänkt. Men Gay – som inte tävlat sedan skadan i de amerikanska mästerskapen i början av juli – försvann redan i semifinalen och Powell gjorde ännu en gång en slät figur när det drog ihop sig till final, och slutade femma.

–Usain är den bäste. Inget kunde stoppa honom. Han kunde till och med ha sprungit ännu snabbare, säger Powell.