Cirkus Bolt är alltid lika fascinerande att följa. I kväll blir det garanterat show på Stockholms Stadion när världens främsta fri-idrottare och affischnamn jagar banrekord och VM-form på Stockholms Stadion.

Usain Bolt är den som alla galaarrangörer vill ha. Efter världsrekorden och gulden i OS 2008 och VM 2009 står han i en klass för sig när det gäller lys- och dragningskraft.

DN-galans tävlingsdirektör Rajne Söderberg har en budget på cirka 8,5 miljoner kronor att spendera på de aktiva. Två av dem går till Usain Bolt.

Är det rätt att lägga så mycket på en enskild aktiv? Absolut! Bolts deltagande garanterar ett fullsatt Stadion, höga förväntningar, extra sponsorer och massor av tv-tittare världen över.

Friidrotten var på väg att haverera intressemässigt efter alla dopningskandaler – med Balco-härvan som den mörkaste delen – när Usain Bolt stormade in som en blixt på löparbanorna. Hans avspända inställning och utstrålning, och naturligtvis de fantastiska resultaten, har gett honom positionen som ohotad nummer ett.

Först kommer Bolt, sedan ingenting, ingenting, ingenting… och därefter Jelena Isinbajeva, Asafa Powell och resten…

Jamaicanen har visserligen inte övertygat hittills i år, men när det väl är dags för VM i Sydkorea om en månad kommer han att vara svårslagen. Några världsrekord blir det knappast, det enda han har i huvudet är att försvara gulden från Berlin 2009.

Frågan är faktiskt om Bolt någon gång igen kan springa på liknande tider som han gjorde i Berlin 2009: 9,58 på 100 meter och 19,19 på dubbla distansen.

Jag tvivlar, då motivationen måste ha bedarrat, uppmärksamheten tar allt mer energi och skadorna börjar komma.

Efter OS i London nästa år fyller han 26. Då behöver han säkert finna en ny utmaning för att fortsätta. Jag är säker på att han har kapacitet att sätta världsrekord även på 400 meter (Michael Johnson, 43,18) och längdhopp (Mike Powell, 8,95).

Bolt har tidigare sagt att han är sugen på att testa längdhopp på allvar. Varför inte redan i VM 2013?

Bolts start på Stadion är extra betydelsefull i ett skede när de svenska friidrottarna inte visar klass. Aldrig tidigare har galan varit så svag vad gäller svenska stjärnor. Christian Olsson, Emma Green Tregaro och Carolina Klüft fick inte plats, då deras grenar inte ingår i programmet, och Michel Tornéus är skadad.

Intåget i Diamond League i fjol innebär att arrangören är mer bakbunden. Rajne Söderberg hade ändå kunnat plocka in damernas längd eller herrarnas tresteg, men det hade kostat att få ihop slagkraftiga startfält sam- tidigt som Klüfts respektive Olssons form och status var osäker.

Nu är Angelica Bengtsson det stora blågula affischnamnet. Hennes inställning är underbar, hon vill bli bäst och pratar redan om Isinbajevas världsrekord, 5,06.

Tyvärr är 18-åriga Angelica en av få svenskar med positiv känsla inför VM. En annan med slagläge, lite i skymundan, är maratonlöperskan Isabellah Andersson som laddar för fullt i Kenya och som jag tror kan skrälla rejält i Daegu.

Emma Green Tregaro, Christian Olsson, Carolina Klüft och Michel Tornéus får finna VM-inspiration på annat håll än på Stadion.

Trist – men inte många kommer att sakna dem med Bolt på banan.