Åtta av de 20 förbund som SvD granskat betalar arvoden till sina styrelser och frågan är känslig för idrotten.
”600 000 ideella ledare i Sveriges största folkrörelse” – det är parollen idrottens företrädare i många år använt som mantra i syfte att bland annat beveka politiker för att få ett bibehållet eller i bästa fall ökat statsanslag. Men hur påverkas detta på sikt om det visar sig att allt fler styrelser i specialförbunden får betalt?
–Jag ser en fara om detta med arvoden sprider sig, säger Skidskytteförbundets ordförande Björn Eriksson.
Fotbollförbundet toppar listan genom att betala ut 780 000 kronor i styrelsearvode och är också enda tillfrågade förbund som inte redovisar fördelningen.
–Vi har en uppgörelse om att fördelningen är en intern fråga, säger vice ordföranden Susanne Erlandsson.
Den uppgörelsen har ni gjort med er själva?
–Ja och det är inget anmärkningsvärt. Titta på vilken styrelse som helst och det är likadant oavsett om det handlar om idrott eller om näringsliv.
Med tanke på att ni får ett stort statsanslag skulle en större öppenhet kanske vara önskvärd?
–Generellt är detta interna angelägenheter och mig veterligen är det inga andra specialförbund som redovisar hur arvodet för-delas, säger Erlandsson.
Björn Eriksson tycker att Fotbollförbundet ska ändra hållning.
–Vi i idrotten förlorar på om vi inte svarar på sådana här frågor, säger han.
Rönnmark går ett steg längre.
–Demokrati bygger på öppenhet och insyn. Att skattebetalarnas pengar till stor del är involverade i idrotten gör ju att det i allra högsta grad är rimligt att man får veta hur pengarna används.
Lars-Åke Lagrell sa i en SvD-intervju den 18 april att det skulle stärka honom om hans arvode blev känt men likväl ville Lagrell inte berätta hur stort det var.
Även med antagandet att de sju i Fotbollförbundets styrelse kvitterar ut lika mycket blir Lagrell den högst arvoderade bland sina ordförandekollegor i de 20 förbund som SvD granskat.
–Det är upp till var och en i styrelsen att svara eller inte på vad man har i arvode, säger Susanne Erlandsson.
Hur mycket får du?
–Det stannar internt. Jag förstår inte varför det ska bli en diskussion kring arvodena just då det gäller styrelsearbetet. Det finns ju arvoden även till tränare och andra utan att det ifrågasätts.
Liksom Rönnmark, Eriksson och många andra ledare är Gymnastikförbundets ordförande Malin Eggertz-Forsmark oförstående till Fotbollförbundets hemlighetsmakeri.
–För mig är det främmande att inte redovisa styrelsearvodena, såväl totalbelopp som fördelning. Men det är årsmötet som beslutar om hur medlemmarnas pengar ska hanteras, säger hon.
Innebandyns ordförande Lars-Gunnar Tjärnquist tycker att öppenhet är självklart, han kvitte- rar ut 63600 kronor, men ser inget anmärkningsvärt i arvodena.
–Ersättningen till styrelser ska ställas mot vad det skulle ha kostat att anställa tjänstemän som utfört arbetet, säger Tjärnquist som menar att förutsättningarna för ledarrekrytering förändrats.
–De gamla eldsjälarna som fanns tidigare blir allt färre och det är svårt att få folk till styrelseuppdrag.
Kanske representerar Tjärnquist en ny ledarfilosofi som i framtiden kommer att råda i den allt mer kommersialiserade idrotten.
Till Gymnastikförbundets årsmöte i maj finns förslag på en stadgeändring som möjliggör arvoden i framtiden och ännu fler förbund som SvD talat med diskuterar införandet av arvoden.
Det gör pingisbasen bekymrad.
–Det ideella ledarskapet är svensk idrotts grundbult. Tanken är att ledarna gratis ska ställa sin tid och sin kompetens till för- fogande, och betalar man istället bryter man den ideella idrottens signum, säger Walter Rönnmark.
Han är kritisk mot att Riksidrottsförbundets (RF) ordförande Karin Mattsson Weijber är avlönad och Bordtennisförbundet röstade mot förslaget om detta vilket klubbades igenom på förra RF-stämman.
–Jag vill inte att en person ska tjäna 800000 kronor om året för att sedan tala om hur viktigt det ideella ledarskapet är, säger Rönnmark.
–Vi förlorar image och förtroende på det, säger han och jämför med den skada han menar att Röda Korset åsamkades då det blev känt att ordföranden Bengt Westerberg har ett månadsarvode på närmare 70000 kronor.
Flera ledare menar att beslutet att avlöna RF-ordföranden förändrar idrottsrörelsens syn på ersättning vilket bland annat kan leda till krav på arvoden från styrelser.
Lena Runströmer, som är vice ordförande i Handbollförbundet tycker inte att den kopplingen är relevant.
–RF-ordföranden är högst ansvarig för drygt 70 specialförbund och hennes ersättning är skälig. Det går inte att jämföra hennes arbete och ansvar med det en ordförande i ett specialförbund har, säger Runströmer.
Den känsliga frågan om ekonomisk ersättning till idrottens förtroendevalda lär skapa het debatt under lång tid och Fäktförbundets ordförande Lars Liljegren menar att många i idrottsrörelsen har övergivit sina ideal.
–Jag är mer förbannad än de flesta när vi bestämmer att ordföranden på olika ställen ska ha arvode, som till exempel i RF. Inställningen att leva som man lär är den enda möjliga och den inställningen var åtminstone tidigare mycket uppskattad. Men tiderna förändras, säger han.
