Även om det både blev en fartig schlagerlåt och en ballad som gick vidare till slutfinal från Andra chansen så blir det ändå ett finalfält präglat av ballader i Globen. Eller rättare sagt ballader framförda av män; av sammanlagt tio finalbidrag, som tack och lov inte samtliga är ballader, görs fyra av kvinnor. Det kommer alltså bli en parad av manboys, från Eric Saade, 19, till Peter Jöback, 38.

Jag applåderar att det blev två kvinnor som gick vidare, annars hade det blivit ännu mer bedrövligt på lördag, men det var skönt monotona Crucified Barbara och mysiga Orsa-Kalle och hans kompisar som skulle skickats till Stockholm.

Pernilla Wahlgren käcka bidrag Jag vill om du vågar har visserligen allt man kan begära av en svensk schlager i Lasse Holm-skolan. Det är den ganska ensam om. Men mycket till låt är det inte.

Samma sak med Jessica Andersson klassiska popballad. I did it for love är egentligen väldigt fin och Jessica sjunger den helt klanderfritt men det kommer ju aldrig någon riktig refräng. Det är bara tre minuters snygg uppladdningi aftonklänning.

Andra chansens upplägg med fyra dueller som blev till två dueller som blev till två finalister må vara lite konstigt men spänningsmässigt högeffektivt. Det går ju inte att ställa Pain Of Salvations mörka lilla rockvisa mot Pernilla Wahlgrens käcka schlager. Eller gubbsen från Orsa mot gayschlagern från helvetet. Men låt gå för det. Telefonröstarna gjorde ju ändå rätt som skickade Pernilla och Orsa-Kalle vidare från den första duellen. Fast sedan gick det snett. Som sagt var.

Kommentarer kring Christines och Måns insatser? Sketchen med Dolph? Nej, det finns inte mer att säga där. Jag lovar. Bara en sak Christine. Och alla andra som kommenterat Pain Of Salvations klaviaturinstrument. Nej, Fredrik Hermansson trakterade inte en orgel. Det stod två instrument på scen, ett elpiano och en mellotron. Ingen orgel.