Når den 28-åriga alpinstjärnan målet att lämna Vancouver med en medalj blir hon medlem i en exklusiv skara skidsvenskar som stått på prispallen under tre OS.
Sixten Jernberg (1956, -60, -64), Thomas Wassberg (1980, -84, -88), Britt Strandberg (1960, -64, -68) och Pernilla Wiberg (1992, -94, -98) är den kvartett som tidigare lyckats med bedriften.
Team Anja har satt målet att ta två medaljer i Whistler Mountains backar – varav ett guld.
– Men ett OS innebär annorlunda förutsättningar. Det är nytt folk som jobbar med tävlingarna, ny starter som släpper iväg en och allt runtomkring. Man måste lära sig att anpassa sig och ha tålamod under två veckors tid, säger Anja.
De tidigare OS-framträdandena har hon starka minnen av. I Salt Lake City 2002 blev det brons i slalom och silver i storslalom.
– Jag minns det dåliga vädret under slalomtävlingen. Det kändes som att åka i ett bollhav. Jag bara skakade och tänkte ta dig ner, ta dig ner. Från storslalomen minns jag att kungafamiljen var där. Sen var det allt runtomkring. Vi bodde på motell minns jag. Jag är stolt över mina prestationer med tanke på allt runt omkring.
I Turin för fyra år sedan tog Anja guld i slalom, brons i störtlopp och kombination.
– Självklart tänker jag mycket på mitt knä som jag skadade. Slalomen är ju som den är. Men det är störtloppet jag tänker mest på. Visst var det mycket med guldmedaljen men störtloppet och min lyckade taktik var något speciellt. Det är ofta så att man mer minns vägen till en medalj än själva medaljen. Det är det vi minns och pratar om. Hur du åkte och så vidare.
– När det gäller kombinationen har jag aldrig varit så frustrerad över en medalj. Jag visste att jag kunde ta guld. Men så blev det dåligt väder, de kastade om grenarna och allt gick rakt i händerna på Janica Kostelic. Jag var förbannad på mig själv att jag inte lyckades ställa om när de ändrade programmet och inledde med slalom.
Liksom i Turin kör Anja samtliga fem discipliner. Och hon är fylld av positiva tankar inför det som väntar efter sitt tidigare besök i OS-backarna. För två år sedan stod hon på pallen i superkombinationen i Whistlers världscup.
– Jag trivs där. Backen är kuperad och har stora svängar. Och den typ av snö som finns där passar mig bra.
Visst doftar det medalj?
)
