En OS-saga är (förmodligen) till ända. Therese Alshammar tog sig till final på 50 meter fritt som åttonde och sista simmare men var snabbast i väg från startpallen. Medaljdrömmen höll en halv bassänglängd.

– Att accelerera andra 25 (meterna) – det händer inte av förklarliga skäl, sade Alshammar till SVT.

Therese Alshammar debuterade i Atlanta för 16 år sedan, tog dubbla silver efter nederländskan Inge de Bruijn i Sydney och har sedan dess drömt om att lägga ett OS-guld till den digra samlingen (71 mästerskapsmedaljer).

Hoppet levde fram till i går även om Londonvistelsen inleddes med en magnetkameraundersökning av den smärtande nacken och konstaterandet att ett diskbråck hade satt en nerv i kläm.

– Utifrån förutsättningarna simmar jag inte dåligt på något sätt men när man väl är här vill man alltid tävla om medaljerna.

Guldtiden från VM i Shanghai i fjol (24,14 sekunder) hade räckt till silver bakom sprintdrottningen Ranomi Kromowidjojo, Nederländerna, som noterade olympiskt rekord med 24,05. Nu nådde Alshammar kaklet efter beskedliga 24,61 (hon gjorde 24,50 på SM för en månad sedan), var 22 hundradelar från Marleen Veldhuis, Nederländerna, på bronsplats och ytterligare 11 bakom Aliaksandra Herasimenia, Vitryssland.

– Ranomi simmade jättebra, men annars är det inga speciella tider. Jag känner inte att jag är sämre men det känns som att jag inte kan hålla längden och accelerationen i dragen.

Det må ha varit hennes sista OS, men karriären fortsätter. Nästa sommar väntar VM i Barcelona och i höst byter ”Tessan” träningsupplägg.

Teamet i Australien, där hon tränat de senaste åren, är splittrat och hon flyttar därför med tränaren Johan Wallberg till Schweiz för att arbeta tillsammans med ryssen Gennadij Touretskij, mannen bakom före detta stjärnsprintern Alexander Popov.

Alshammar har sagt att hon skulle ha fortsatt till OS 2016 om det hade hamnat i Tokyo eftersom hon älskar den japanska huvudstaden. Nu är det Rio de Janeiro som gäller och det är ingenting Alshammar tänker på:

– Nej, inte idag. Jag vet inte. Får jag fortsätta att vara frisk kommer jag att fortsätta träna. Jag trodde att jag skulle fylla 36 men jag fyller bara 35.

Hur länge tänker du hålla på?

– Tills jag inte tycker att det är kul längre.