Hayward menar förstås att schweizaren fick ta fram andra kvaliteter än elegant spel för att slå Roddick: envishet och förmågan att komma igen och härda ut.

Liksom många andra fascineras Hayward av det sätt på vilket Federer rör sig på banan, han jämför honom med Muhammad Ali och Zinedine Zidane.

”Någon måste olja in Federers skelett varje kväll för han rör sig på banan utan någon som helst mekanisk ansträngning. Han flyter fram på banan”.

Ian Chadband i The Telegraph har fastnat för det sätt som Federer vann finalen på. Aldrig förr har han fått gräva så djupt bland sina reserver för att vinna en grand slam-titel.

”Aldrig förr har Federer sett ut mer som en krigare än en trollkarl”, skriver Chadband.

I The Times saluterar Simon Barnes Roger Federer: mannen som bröt den obrytbare mannen. Roddick lyckades ju hålla alla sina servegame tills Federer till slut lyckades bryta och vinna maratonmatchen.

”Det finns många sätt att bli en mästare. Det minst sexiga och kanske hårdaste är att helt enkelt stå pall, att överleva sin motståndare, inte vika ner sig och inte kompromissa.”

Harvey Araton i New York Times vill plocka fram betydelsen av andra set som Federer vann efter en makalös upphämtning i tie-break.

”Det var då som Federer, då han såg ut att hamna i ett ”0-2 i set-hål”, påminde Pete Sampras att denne inte kommit hela vägen från Los Angeles för att gratulera den första amerikanske Wimbledonsegraren sedan han själv vann 2000.”

I och med att Federer vann Wimbledonfinalen blev han ånyo världsetta.

–Det känns fantastiskt. När du förlorar förstaplatsen vet du aldrig när du kommer att ta tillbaka den. Jag har alltid tyckt att det var lättare att stanna kvar som världsetta än att bli det, kommenterade schweizaren till AP.