Herregud! Usain Bolt kanske är från en annan planet, som den förre världsmästaren Maurice Greene sade här i Berlin för några dagar sedan.

Bolt sänkte sitt eget världsrekord från OS-finalen i fjol med elva hundradelar när han tog hem sitt första VM-guld.

Det var ett makalöst lopp, från början till slut. Bolt hade visserligen något sämre reaktionstid än sin landsman Asafa Powell och amerikanen Tyson Gay, men den långe jamaicanen var snabbt i ledning – som han bara utökade.

Han tittade sig åt höger för att se så ingen fanns där, han tittade på klockan till vänster för att se vad de digitala siffrorna stannade på.

Sedan jublade han bara…

9,58 är bara utomjordiskt.

Tyson Gay satte amerikanskt rekord som tvåa, 9,71, men var alltså slagen med 13 hundradelar – en evighet på 100 meter.

Asafa Powell tog brons på 9,84 och firade med några coola danssteg tillsammans med Bolt.

Att Bolt skulle sätta världsrekord kom faktiskt inte som en sensation. Det var närmast väntat.

Förhållandena var perfekta med värme och medvind, 0,9 meter per sekund.

Alla som sett Bolt de senaste dagarna har sett att han är i superform. Och i fjol sprang han avstannande över mållinjen då han tog OS-guld på 9,69

Hur fort kan han springa egentligen?

Det är den frågan alla ställer sig.

Och varför är han så bra?

Ligger det dopning bakom?

Jag har hela tiden varit övertygad om att Bolt är ren. Han är helt enkelt en enastående talang som har tränat på rätt sätt och nått en nivå som ingen annan tidigare varit i närheten av.

Efter den här uppvisningen är det bara att se fram emot finalen på 200 meter, på torsdag. Bolt satte världsrekord på den distansen i Peking i fjol också (19,30) och det är möjligt att han kan sänka även den rekordnoteringen.