Miljöminister Andreas Carlgren talar på Bali imorgon.
Under flera år har de svenska utsläppen av klimatgaser minskat. Jämfört med i fjol är minskningen 1,7 procent. De nya siffrorna från Naturvårdsverket blir stommen i den svenske miljöministerns tal.
- Det ger oss chansen att visa andra länder, som tvekar att ta på sig bindande minskningar, att det går att ha en växande ekonomi och samtidigt minska utsläppen, sade Andreas Carlgren vid en pressträff i dag i Nusa Dua där konferensen hålls.
Sverige kan därmed bli det mest slående exemplet på det som är en knäckfråga för många länder i kommande klimatavtal, nämligen att det går att få ekonomin att växa och samtidigt minska koldioxidutsläpp.
Minskningen beror dels på fortsatt utbyggnad av fjärrvärme, dels på att det i vägtrafiken nu är fler dieslar och miljöbilar, enligt Naturvårdsverket.
Onsdagen bestod till stora delar av procedurer, bland annat invigningen av mötets andra del av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, och att varje lands miljöminister håller ett anförande, vilket fortsätter i dag. De politiska förhandlingarna tar nu över, och säkerhetsnivån har höjts väsentligt i och utanför konferenslokalerna.
Många frågor är fortfarande olösta. På de viktigaste punkterna - bland annat att formulera förutsättningarna för de fortsatta förhandlingarna - samlar nu indonesiske miljöministern nyckelländer för att komma framåt. Vilka länder är inte klart, men USA, EU-representanter, Japan, Brasilien och Indien är givna.
Svenske chefsförhandlaren Anders Turesson konstaterar att tiden är knapp:
- Ingen vågar vara tvärsäker på att det här kommer att gå. Samtidigt har pressen på att lyckas aldrig varit större.
Bilden av att EU visar ett starkt ledarskap håller inte miljöorganisationer i utvecklingsländerna med om. För dem är det oacceptabelt att förhandlingarna nu går i snigelfart, vilket till stor del beror på att USA, Kanada, Japan och Australien agerar bromsklossar bland annat genom att inte acceptera nivån för utsläppsminskningar.
- EU driver inte på tillräckligt starkt. Att ta bort skrivningen om minskningar på mellan 25 och 40 procent visar industriländernas motvilja mot att agera, säger Nur Hrayati från Greenpeace Indonesien.
Risken för urvattnade formuleringar är överhängande eftersom det blir alltmer tydligt att konferensens prioritet är att enas om ett dokument och starta förhandlingarna om det nya klimatavtalet. Men klimatförändringarna påverkar redan miljontals indonesers vardag, påpekar hon.
Stöd för att klara anpassning till klimatförändringarna är viktigaste frågan för utvecklingsländerna, anser Nur Hrayati, men även former för tekniköverföring och finansiering av den.
- Nya klimatavtalet måste ge länder under utveckling möjlighet att bidra till att minska koldioxidutsläppen. Men industriländerna äger teknologin.
Ett genombrott gjorde utvecklingsländerna, eller G77 som gruppen också kallas, i början av Balikonferensen, när de lyckades lyfta upp förhandlingarna om tekniköverföring till huvudagendan. Många västländer, bland annat EU, hängde inte riktigt med när det hände, och hade först svårt att förhålla sig till det faktum att en fråga som funnits med länge nu troligen blir en av byggstenarna i det kommande avtalet.
- Det var oerhört centralt för dem, Nu börjar G77 sätta press på klimatförhandlingarna. Tekniköverföring kommer att vara en stor fråga även vid nästa års möte, konstaterar docent Björn Ola Linnér som forskar om förhandlingarna.
