Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Per Lindvall: Spanien tillbaka i eurokrisens centrum

Spanien har åter klivit in på eurokrisens huvudscen. En krympande ekonomi, stora svårigheter att få kontroll över de offentliga skulderna och framför allt svajiga banker, som efter massiva köp av spanska statsobligationer hamnat i ett symbiotiskt förhållande med staten, kan få landet på knä.

Den optimism som ECB:s tunga likviditetsinjektioner, först i december i fjol och en andra dos i februari i år, ingöt i det europeiska finansiella systemet i håller delvis på att falna.

En allt mer påtaglig oroshärd utgör den ekonomiska utvecklingen på den iberiska halvön med ett knäande Portugal och framför allt skakigheten i det väsentligt större Spanien.

Räntan på tioåriga spanska statsobligationer har visserligen falligt kraftigt från de närmare 7 procent som noterades före ECB:s första likviditetsspruta till 5,4 procent i skrivande stund.

Annons
X
Annons
X

Men trenden efter den andra likviditetsdosen har vänt upp. De spanska räntorna har även klättrat över de italienska, vilket satt de spanska problemen i fokus.

Den sena kraftiga upprevideringen av fjolårets offentliga budgetunderskott från motsvarande 6 procent av Spaniens BNP till 8,5 procent har inte stärkt förtroendet för att det spanska politiska systemet kan hantera problemen.

Den spanska regeringen tvingades i början av mars sänka målet för det innevarande årets underskott från det tidigare fastställda 4,4 procent av BNP till 5,3 procent, där Bryssel efter lite mangling kapade av en halv procentenhet.

För de som har följt eurokrisens utveckling är det inte märkligt att Spanien gör en ny entré på krisens huvudscen. Varningslamporna blinkade tidigt starkt runt den spanska ekonomin i form av en påtaglig bygg- och fastighetsbubbla, stora bytesbalansunderskott mot omvärlden och därmed beroende av utländsk finansiering för att hålla uppe efterfrågan.

Prisutvecklingen på den spanska fastighetsmarknaden fram till 2007 var i nivå de mest överhettade områdena i USA, som Florida och Kalifornien och i Europa matchade man Irland.

Men medan bostadspriserna på dessa marknader kollapsat, läs mer än halverats, så har den spanska prisnedgången varit märkligt modest. Enligt det spanska IMIE Index handlar det om minus 27 procent från toppen 2007.

Mot bakgrund av att andelen nyproducerade osålda hus är mycket hög i Spanien, samtidigt som arbetslösheten i landet skenat från rekordlåga 8 procent i början av 2007 till 23,3 procent vid utgången av fjolåret, finns det skäl att tro att den faktiska prisutvecklingen på bostadsmarknaden varit betydligt sämre. Detta gör att förtroendet för det spanska banksystemet sviktar.

De spanska statsfinanserna såg visserligen ut att vara i gott skick i krisens inledning, men även dessa har eroderat snabbt. Officiellt uppgick den spanska offentliga skuldens andel av landets BNP till 67,8 procent vid utgången av fjolåret, enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat, men borde ligga på runt 70 procent efter revideringarna.

Men enligt den Barcelonabaserade ekonomen Edward Hugh, så fångar inte Eurostat den verkliga spanska offentliga skulden, utan den är enligt Hugh klart över 80 procent.

Enligt Hugh så motsvarar exempelvis den spanska offentliga sektorns obetalda och förfallna räkningar, (mer än 30 dagar), hela 7 procent av BNP. Därtill kommer även skulder i, många gånger förlustbringande, offentliga företag på motsvarande 5 procent av BNP och en hel rad andra åtaganden.

Beaktar man alla övriga skuldliknande åtagande så kan den samlade egentliga skulden vara på väg mot 100 procent redan i år.

Slutligen kommer vi tillbaka till den mest fatala oroshärden, nämligen osäkerheten runt det spanska banksystemet och vilka insatser den spanska staten kan komma att tvingas till för att hålla det flytande, vilka i sin tur skulle kunna sänka det.

För det är massiva, ECB-finansierade, köp från just spanska banker som pressat ner räntorna på de spanska statsobligationerna. Detta gör att en ökad osäkerhet runt Spaniens betalningsförmåga med stigande statsskuldräntor leder till växande problem i den spanska banksektorn i en ond spiral.

ECB:s räddningsaktioner kan därmed visa sig ha varit ett ”reptrick”, som bundit samman den spanska staten och dess banker, där frågan är vem som ska dra ner den andre i djupet.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X