Annons
X
Annons
X

Sovjets attack mot tv-tornet: "Moskva sprider lögner"

Den sovjetiska attacken på tv-tornet i Vilnius för 25 år sedan är inte bara historia och ett led i Sovjets sönderfall. Den har också fått ny aktualitet efter Rysslands angrepp på Ukraina.

Moskvafinansierad propaganda gör gällande att det var litauer som sköt sina egna.

Sovjetisk stridsvagn framför tv-huset.

Sovjetisk stridsvagn framför tv-huset. Foto: Kari Kuuka/TT

VILNIUS Det kunde ha blivit ett Ungern -56 eller ett Tjeckoslovakien -68. Men Vilnius den 13 januari 1991 ledde inte till en återgång till hårt sovjetstyre. Åtta månader senare, efter gammelkommunisternas misslyckade kupp i Moskva, upplöstes Sovjetunionen. Det var emellertid inget som de litauiska frihetskämparna kunde ana den där natten då allt stod på spel.

– Det handlade inte bara om Litauen, det handlade om hela Europas framtid. Vi visste inte vilken väg Sovjet skulle välja, säger Vytautas Landsbergis, 83, musikprofessorn som ledde landets kamp för självständighet.

Spänningarna hade stigit dramatiskt ett knappt år tidigare då Litauen som första sovjetrepublik utropat sin självständighet, en självständighet som omvärlden inte var beredd att erkänna.

Annons
X

– Jag förstår att det var en svår situation för regeringarna i västvärlden, de var måna om att inte pressa Gorbatjov så hårt att hökarna skulle kunna ta över, säger Landsbergis.

– Men än idag finns en överdrivet positiv bild av honom i väst. Gorbatjov sa till mig att han aldrig skulle tillåta Litauen att lämna Sovjet!

I stället infördes en ekonomisk blockad mot Litauen och en allt hotfullare ton hördes från Moskva. I början av januari ockuperades försvarsdepartementets byggnader i flera litauiska städer, sammanstötningar ägde rum och militärhelikoptrar cirklade över de tre baltiska huvudstäderna. Landsbergis uppmanade människor att bege sig till tv-tornet, Tv- och radiohusen och parlamentet för att agera mänskliga sköldar mot eventuella angrepp.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I parlamentet satt politiker i nattliga krismöten den 12 januari när uppgifter om trupprörelser mot tv-tornet började strömmade in. Studenten och reportern för Radio Free Europe, Audrius Siaurusevicius, kom till tv-tornet samtidigt med stridsvagnarna. Han minns ögonblicket med fasa:

    – Allt gick så snabbt. Jag hörde skott och människors förtvivlade skrik. Sedan såg jag hur de bar bort döda och skadade människor och lade dem i gräset. Det kändes overkligt, som om man befann sig mitt i en film.

    Framför parlamentet stod flera tusen människor och lyssnade till tv:s livesändning i högtalare, de hörde nyhetsuppläsaren säga att ”jag ser 50 beväpnade soldater utanför min studio”. Sedan bröts sändningen. Det blev alldeles tyst, innan Landsbergis tog till orda:

    – Alla kvinnor och barn bör söka sig härifrån. Vi behöver inte fler offer, vi behöver vittnen.

    Landsbergis minns ögonblicket med ett snett leende.

    – De lydde mig inte. Inte en enda lämnade platsen.

    I stället började de ropa ”Lietuva, Lietuva” (Litauen) och avbröts bara av en präst som gav dem en sista välsignelse, innan marken började vibrera av stridsvagnar som närmade sig. En av alla tusentals som stannade var gymnasieeleven Ruslanas Irzikevicius.

    – Jag övervägde aldrig att lämna parlamentet. Jag var fullt beredd att dö för att försvara mitt land.

    Han hade varit engagerad i självständighetskampen i ett par år, hade delat ut flygblad och ordat namnunderskrifter. När han ett par dagar tidigare på tv hade hört Landsbergis uppmaning att försvara byggnader i huvudstaden hade han lämnat en lapp på köksbordet till sin mamma och liftat till Vilnius från sin uppväxtort ett par timmar därifrån.

    – Min mamma blev förstås väldigt orolig, men inte överraskad. Hon visste hur mycket detta betydde för mig.

    Ingen kan med säkerhet säga varför de sovjetiska stridsvagnarna aldrig angrep parlamentet. Landsbergis, som var inställd på en attack, lyfter fram två troliga skäl:

    – Vi vet att det fanns en splittring inom den sovjetiska ledningen, vissa drog sig för att gå hårt fram. Och troligen blev de överraskade av det stora civila motstånd som de mötte i Litauen.

    President Putin har kallat Sovjets sönderfall för ”seklets stora geopolitiska katastrof” och hans medarbetare har sagt att de baltiska huvudstäderna skulle kunna intas på en vecka. Din reaktion?

    – Under Boris Jeltsins ledning på 1990-talet gick Ryssland i en demokratisk riktning, vi kunde enas om att ockupationen av Litauen varit kriminell. Det är tragiskt att se vad som hänt sedan dess.

    Litauerna tillhör dem som gett Ukraina mest stöd sedan den illegala annekteringen av Krim och kriget i Donbass. De ser paralleller mellan attacken på Maidan-torget och händelserna i Vilnius 1991.

    Men Ukraina måste tampas med ett ännu värre Ryssland där människorna har hjärntvättats att stödja regimens aggressioner, säger Landsbergis. Efter angreppet på oss gick 100 000 ryssar ut på gatorna i protest, bara en bråkdel så många protesterar mot angreppen på Ukraina.

    Landbergis känner också igen propagandan och desinformationen som omgärdar Rysslands agerande i Ukraina.

    – Moskva sprider lögnhaltiga versioner av händelserna vid tv-tornet, att litauer skulle ha skjutit ihjäl sina egna där. Vissa människor tror på lögnerna, människor som i första hand finns bland de ryska och polska minoriteterna. Detta bidrar till att vi inte helt och fullt kan lägga händelserna bakom oss.

    Påhl Ruin

    Människor stoppar en sovjetisk stridsvagn utanför ett stort tryckeri i Vilnius 1991. Foto: Peter Andrews / TT

    Annons
    X

    Sovjetisk stridsvagn framför tv-huset.

    Foto: Kari Kuuka/TT Bild 1 av 3

    En av alla tusentals som stannade var gymnasieeleven Ruslanas Irzikevicius. – Jag övervägde aldrig att lämna parlamentet. Jag var fullt beredd att dö för att försvara mitt land.

    Foto: Vidmantas Balkunas Bild 2 av 3

    Människor stoppar en sovjetisk stridsvagn utanför ett stort tryckeri i Vilnius 1991.

    Foto: Peter Andrews / TT Bild 3 av 3
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X