Annons
X
Annons
X

”Småbönder kan lösa matkrisen”

G8 behöver stödja kraftigt ökade investeringar i fattiga länders jordbruk. Ett mer produktivt och miljövänligt jordbruk är avgörande för att lindra matkrisen, klimatproblemen och världsfattigdomen. Det framhåller Lennart Båge, chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond.

Det finns mycket stora möjligheter att öka produktiviteten i fattiga länders jordbruk. Men då behövs stora investeringar i mer effektiva och klimatvänliga odlingsmetoder, med hjälp av G8-länderna som i dag samlas till toppmöte på ön Hokkaido i Japan.

Den linjen driver svensken Lennart Båge som sedan 2001 leder FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad, som ger stöd till fattiga lantbrukare

–Det råder nu stor samstämmighet om att livsmedelskrisen är ett långsiktigt problem. Då behöver G8 öka resurserna för investeringar i jordbruket i de länder som har stor potential att öka sin produktion, säger han till SvD Näringsliv.

En del länder kan öka sina odlade arealer, men det viktigaste är att öka produktiviteten, framhåller Lennart Båge.

Det är flera insatser som han nu hoppas att de rika länderna kan enas om.

• Att G8 ”återbekräftar” sitt åtagande från toppmötet i Gleneagles att fördubbla biståndet till Afrika till år 2010.

• Att G8 och andra industriländer ökar jordbrukets andel av biståndet från dagens 3 procent till omkring 10 procent. FN-chefen Ban Ki-moon har just sagt att biståndet till jordbruket bör trefaldigas de närmaste tre–fem åren, påpekar Lennart Båge.

• Att WTO:s frihandelsrunda leder till ett avtal som öppnar för friare handel med jordbruksvaror.

• Att jordbrukets och energiproduktionens framtid kopplas samman med klimatförhandlingarna.

– På vägen till det som ska följa efter Kyotoprotokollet är det viktigt att föra över mer pengar från utsläppshandeln till stöd för ett effektivare jordbruk som binder mer koldioxid och minskar utsläppen.

Det skulle enligt Lennart Båge slå tre flugor i en smäll: öka matproduktionen, minska miljöbelastningen och lindra fattigdomen bland de cirka 450 miljoner småbrukarfamiljer (två miljarder människor) vars medelinkomst är mindre än 2 dollar per dag.

Tanken att kanalisera resurser från utsläppshandeln till jordbruket är varken ny eller färdigdiskuterad, tillägger han. Det viktiga är att världen ser de stora möjligheterna att utveckla jordbruket i fattiga länder efter ett par årtionden präglade av otillräckliga investeringar och krympande matlager.

Sedan början av 1980-talet har jordbrukets andel av det globala biståndet minskat från 18 till 3 procent. Under samma tid har jordbrukets andel av anslagen i statsbudgetarna i genomsnitt minskat med två tredjedelar i Asien och Latinamerika, och med en tredjedel i Afrika. Och samtidigt har den årliga produktivitetsökningen i jordbruket sjunkit från 3–4 procent till 1–2 procent, uppger Lennart Båge.

– Sedan några år tillbaka producerar vi globalt sett mindre livsmedel än vi konsumerar.

På sikt växer dessutom utmaningen när både befolkning och köpkraft växer. Enligt FN:s prognoser behöver världens matproduktion öka med cirka 50 procent till 2030 och uppemot 100 procent till 2050, uppger Lennart Båge.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X