Annons
X
Annons
X

Slopa nämndemännen i överrätterna

Inför prövningstillstånd vid all överklagan och ta bort nämndemännens medverkan i hovrätt och kammarrätt. De två kraven ställer nu hovrätts- och kammarrättspresidenter från hela landet. Utan omedelbara åtgärder väntar stora nedskärningar för domstolarna, skriver de.

Tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i första instans, skriver cheferna för landets hovrätter och kammarrätter.

Tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i första instans, skriver cheferna för landets hovrätter och kammarrätter. Foto: JESSICA GOW/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | RÄTTSSKIPNING

Också nämndemäns medverkan i första instans bör ses över.

Sverige har väl fungerande domstolar. Handläggningstiderna har blivit kortare. Kvaliteten är hög. Detta är resultatet av ett intensivt reformarbete, med rationaliseringar, sammanslagningar av domstolar och satsning på kompetensutveckling. Men verksamheten måste fortsätta att förbättras.

Domstolarnas största utmaning är det pressade arbetsläget. Antalet mål ökar stadigt och målen blir allt större och mer komplexa. Domstolarna får också ständigt nya uppgifter. Ett exempel är inrättandet av migrationsdomstolarna.

En självklar förutsättning för att domstolarna ska klara dessa utmaningar är att vi har tillräckligt med resurser för verksamheten. När satsningar görs på rättsväsendet hamnar dock sällan domstolarna i fokus. I centrum för det politiska intresset är nästan alltid polisen.

Annons
X

Men när satsningar görs på polisen leder det – förhoppningsvis – till fler ärenden till åklagare och i sin tur till fler mål i våra domstolar. På samma sätt kan satsningar på Skatteverket och Migrationsverket och andra centrala myndigheter leda till stora ökningar av mål i våra domstolar.

Vi står nu inför ett mycket besvärligt budgetläge. Om inte omedelbara åtgärder vidtas kommer domstolarna att få göra stora nedskärningar nästa år. Det kommer obönhörligen att leda till längre handläggningstider och stora balanser, något som ytterst går ut över de parter som har rätt att få sin sak prövad inom rimlig tid. En sådan neddragning kommer att ta år att reparera. Vi finner detta utomordentligt olyckligt.

Men vi inser också att en långsiktig lösning inte bara kan innehålla pengar – verksamheten måste utvecklas och bedrivas än mer ändamålsenligt. Vår bedömning är dock att mer påtagliga förändringar kräver lagändring.

De reformer som gjorts av hovrätterna och kammarrätterna under senare år har understrukit vikten av att vår huvuduppgift är att kvalitetsgranska tingsrätternas och förvaltningsrätternas avgöranden.

Tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i första instans. För ett effektivt domstolsväsende fordras också att det är i första instans som de mesta resurserna finns. Vi ser framför oss två reformer som skulle bidra till en sådan ordning.

I dag krävs prövningstillstånd för många typer av mål när hovrätt eller kammarrätt ska pröva det överklagade målet. Det innebär att domstolen gör en första bedömning av om målet bör tas upp till fullständig prövning. Det går ofta att se vid en översiktlig granskning att det knappast finns utrymme för att göra en annan bedömning än underinstansen. Då kan beslut fattas att målet inte ska genomgå samma ingående prövning en gång till. Det är en ändamålsenlig hantering som alla, inklusive parterna, är betjänta av. Det leder också till att ordentliga resurser kan läggas på de mål som ges en fullständig prövning.

Många typer av mål är dock undantagna från systemet med prövningstillstånd. Det gäller exempelvis brottmål och skattemål. Generella regler om prövningstillstånd, vilket för övrigt är den internationellt sett vanligaste ordningen, skulle ge snabbare handläggning, högre kvalitet och ett bättre resursutnyttjande.

Att nämndemän deltar i dömandet i första instans har mycket gamla traditioner. Det bidrar till insyn i och förståelse för domstolarnas verksamhet. Samtidigt måste också denna medverkan anpassas till samhällsutvecklingen. Många mål är numera så komplicerade att det är svårt att tillgodogöra sig materialet utan speciell kompetens. Vi ser det därför som nödvändigt att göra sammansättningen av rätten mer flexibel, anpassad efter olika typer av mål.

Nämndemän i hovrätt och kammarrätt infördes först på 1970-talet och var omdiskuterat redan då. Överrätternas roll har därefter förändrats. Det är svårt att se att nämndemännen har någon naturlig uppgift i den kvalitetsgranskande roll som överrätterna numera har. Nämndemannamedverkan lägger också hinder i vägen för att anpassa rättegångsförfarandet till det som varje enskilt mål kräver. Vi föreslår därför att överrätterna ska döma utan medverkan av nämndemän och att också nämndemäns medverkan i första instans ses över.

Det pågår flera utredningar som tittar på de frågor som vi nu tar upp. Det är också glädjande att justitieministern aviserat en översyn av nämndemannasystemet. Vår uppfattning är att reformer av detta slag bör genomföras så snart möjligt.

THOMAS ROLÉN

Kammarrätten i Stockholm

MARGARETA ÅBERG

Kammarrätten i Göteborg

PETER ROSÉN

Kammarrätten i Jönköping

BERTIL EKHOLM

Kammarrätten i Sundsvall

FREDRIK WERSÄLL

Svea hovrätt

LENNART SVENSÄTER

Hovrätten över Skåne och Blekinge

PER HALL

Hovrätten för Västra Sverige

STEN BURMAN

Hovrätten för Nedre Norrland

ANDERS JACOBÆUS

Hovrätten för Övre Norrland

Missa inte debattartiklarna om nämndemän:

Annons
Annons
X

Tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i första instans, skriver cheferna för landets hovrätter och kammarrätter.

Foto: JESSICA GOW/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X