Annons
X
Annons
X

Skoltrötthet botas med lektioner ute

INNESITTARE Ju äldre våra barn blir, desto mindre vistas de utomhus. I högstadiet behöver eleverna i de flesta skolor inte ens gå ut på rasten. Lösningen är, menar förespråkare för utomhuspedagogik, att man har lektioner i naturen.

– Många blommar upp när de får jobba utomhus, säger Lotta Carlegård som är lärarfortbildare i Falun.

”Utomhus får eleverna låta, röra på sig och ta plats – inomhus stör de så fort de öppnar munnen” säger lärarfortbildare Lotta Carlegård som skrivit en lärobok i att ha engelskaundervisning ute.

”Utomhus får eleverna låta, röra på sig och ta plats – inomhus stör de så fort de öppnar munnen” säger lärarfortbildare Lotta Carlegård som skrivit en lärobok i att ha engelskaundervisning ute. Foto: PER ERIKSSON

UTE GÅR DET IN

– Jag har haft många så kallade hopplösa elever som blommar upp och tar i när de jobbar utomhus. Då har de suttit i många år och tyckt att skolan är pyton och känt att det är något fel på dem och att de inte passar in. Utomhus får de låta, röra på sig och ta plats – inomhus stör de så fort de öppnar munnen.

Det säger Lotta Carlegård, Falun, som är engelsklärare, lärarfortbildare och författare till läroboken ”Att lära in engelska ute” för elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Hon menar att utomhuspedagogiken ger fler elever större möjlighet att lyckas eftersom de får använda olika inlärningssätt och genom att fler sinnen stimuleras.

– I dag ställs det högre krav för att komma in på gymnasiet. Det gäller att eleverna blir godkända i fler ämnen och då måste man titta på olika sätt att arbeta för att målen ska nås.

Annons
X

När Lotta Carlegård började undervisa utomhus var hennes högstadieelever med höga studieresultat oroliga över hur de skulle kunna få MVG om de nu bara ”skulle vara ute och leka”.

– Det är viktigt att poängtera för lärare, såväl som för föräldrar och kollegor, att det är lika mycket lektion ute som inne, båda är lika mycket värda. Det som vi gör ute lyfter vi in i klassrummet och tvärtom, säger Lotta Carlegård. Det handlar om växelverkan. Ute inhämtar vi och övar. Inne producerar vi och skriver.

– Och även de som fungerar bra i ett klassrum, som tycker om att lära ur böckerna och skriver bra på proven, mår bra av att komma ut. Ute lär de sig att se samband och får en ökad omvärldsförståelse.

Robert Lättman-Masch, utomhuspedagog på Nynäshamns Naturskola och medförfattare till läroboken ”Att lära in matematik ute”, håller med.

– Jag var själv en högpresterande elev när jag växte upp. Jag lärde mig mycket utantill och var bra på proven. Men jag räknade utan att reflektera. För att kunna förstå abstraktioner i matematik måste man först förstå grunderna mer konkret, och det kan man göra ute.

Just högstadieelever är ofta inne på rasten, tar buss till skolan och sitter inne hemma. Är de inte med i en organiserad idrottsverksamhet finns risken att de rör på sig alldeles för lite.

– Samtidigt formligen sprutar hormonerna i kroppen och man är mer ofokuserad än någonsin. Eleverna behöver verkligen komma ut och aktivera sig, både fysiskt och mentalt, säger Lotta Carlegård.

En bonuseffekt är att eleverna även blir hungrigare – och därför äter bättre – och piggare.

– Särskilt lektionen direkt efter lunch, då alla brukar bli trötta och ibland halvsover på lektionen inne, är bättre att hålla utomhus, tipsar Lotta Carlegård.

– Ingen kan sitta still en hel dag. Det är viktigt att använda hela kroppen. Har eleverna rört på sig kan de koncentrera sig bättre sedan, säger Robert Lättman-Masch.

Men som lärare är det inte bara att gå ut med eleverna och tro att det ska fungera. Man måste veta vilka mål i läroplanen man jobbar mot och vilka färdigheter eleverna ska uppnå – och dessutom vara beredd på en del inkörningsproblem.

– De första lektionstillfällena utomhus kan vara som att släppa ut kossor på grönbete på våren. Elever som inte är vana kan inledningsvis bli vilda och ofokuserade och då är det en del lärare som ger upp. Det tar ett tag innan alla lär sig de nya rutinerna, men sedan blir utemiljöerna en mycket bra läranderesurs, säger Robert Lättman-Masch.

Att vara ute regelbundet ger bäst resultat, enligt Lotta Carlegård. Men även när rutinerna satt sig och det fungerar bra utomhus måste man som lärare vara beredd att släppa lite på kontrollen.

– Ute hör jag inte vad alla säger och ser inte alltid vad alla gör. Men eleverna lär sig snabbt att kunskaperna är till för deras egen skull. De inser att par- och gruppövningarna är till för att de ska få öva engelska i lugn och ro. Ute vågar fler prata eftersom det är färre som lyssnar.

Hur mycket ska man vara ute?

– Det beror på vad man håller på med just då, men ungefär 30 procent av undervisningstiden. Vissa perioder kan man vara ute under samtliga engelsklektioner, andra perioder kanske bara en gång i veckan eller inte alls. Alla pratövningar – dialog, diskussion och muntligt framförande – och det mesta som handlar om ordinhämtning och grammatik kan göras utomhus, säger Lotta Carlegård.

Att skriva läroböckerna i utomhuspedagogik var, enligt Robert Lättman-Masch, ett försök att höja statusen och kvaliteten på undervisningen i Sverige.

– Det fanns ingen litteratur i utomhuspedagogik då, men nu finns det i matematik, svenska och engelska och böckerna översätts till engelska, japanska och ryska, säger Robert Lättman-Masch som ändå tycker att förståelsen, främst uppifrån, fortfarande är liten i Sverige.

– En politiker sa ”hur skulle det se ut om eleverna sprang omkring i skogen med sina historieböcker” men då har man inte förstått vad utomhuspedagogik är. Det är ett komplement till klassrumsundervisningen och skolboken arbetar man med inomhus.


När Lotta Carlegård skrev läroboken i engelska lät hon sina elever utvärdera undervisningen utomhus.

– De flesta uppskattade variationen mest. En del förklarade att de förstod bättre och på ett annat sätt. Andra hade insett att de kunde få bra betyg, även om vi hade varit utomhus. Men någon undrade varför skolan hade skolbänkar om man ändå aldrig fick sitta vid dem?

Annons
X

”Utomhus får eleverna låta, röra på sig och ta plats – inomhus stör de så fort de öppnar munnen” säger lärarfortbildare Lotta Carlegård som skrivit en lärobok i att ha engelskaundervisning ute.

Foto: PER ERIKSSON Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X