Annons
X
Annons
X

Skolk skrivs in i terminsbetygen

Skolk ska skrivas in i alla högstadie- och gymnasie­elevers betyg. Ogiltig från­varo är oacceptabelt från första timmen, säger utbildningsminister Jan Björklund. Vårterminen 2010 kan regeringens reform bli verklighet.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX (ARKIV)

Att redovisa skolk i elevernas betyg är ingen ny tanke, men nu sätter alltså regeringen ned foten definitivt. Det blir ett obligatorium. Ogiltig frånvaro ska redovisas i alla terminsbetyg.

–Definitionerna av vad som är ogiltig frånvaro måste förstås utredas, men vår bedömning är att det här skulle kunna införas från vårterminen 2010, alternativt ett år senare, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp).

Och anledningarna till skärpningen är enligt Björklund tre: skolk är aldrig acceptabelt, frånvaron sjunker om den skrivs in i betygen och sist men inte minst – ”uppfostringsargumentet”.

–Ingenstans i vuxenvärlden får man komma och gå som man vill. Det här kommer kanske inte att stoppa storskolkarna, men jag tror å andra sidan inte att någon sjuåring börjar som det heller. Först kommer ströfrånvaro, och det är den vi kan komma åt på det här sättet, säger han.

Detaljerna rörande förslaget ska utredas närmare. Det är till exempel oklart vilken frånvaro som faktiskt ska räknas som ogiltig, och om det nya regelverket bör skrivas in i skollagen eller gymnasieförordningen. Men en regel­ändring blir det.

–Tanken är att allt ska redovisas. Skolk är oacceptabelt redan från första timmen. Sedan blir det den nya myndigheten Skol­inspektionens ansvar att det här följs, säger Jan Björklund.

Kritikerna menar att skolk­redovisningen är en ”livslång och orättvis stämpel”. Bara för att man struntade i mattelektionerna som tonåring, så ska det inte behöva kleta fast vid en för all framtid.

–Vilket också är huvudanledningen till att den ogiltiga från­varon inte ska stå med i slutbetygen. På det sättet kommer man runt den problematiken helt och hållet, säger Björklund.

I Stockholm är systemet med att skriva in den ogiltiga från­varon i elevernas betyg ingen nyhet. Även där var det Jan Björklund, då skolborgarråd i kommunen, som införde metoden. Sedan dess har reformen dock hunnit både slopas och införas igen.

Avbrottet skedde under social­demokraternas senaste år vid makten. Och de är fortsatt kritiska till systemet.

–Här har vi inte sett någon mätbar effekt som indikerar att det här minskar skolkandet. På sin tid hänvisade Björklund till att frånvaron ökade markant efter att systemet togs ur bruk. Men den skillnaden berodde på helt andra faktorer, säger Roger Mogert, vice ordförande i utbildningsnämnden och socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Kommunens nuvarande skolborgarråd, Lotta Edholm (fp), håller inte med.

–Det är möjligt att det fanns olikheter i hur vi mätte, men det gjorde definitivt skillnad. Sedan är det klart att det kräver en hel del rent tekniskt. Det måste vara exakt. Eleverna kommer inte att acceptera att det står fel i deras betyg, säger hon.

Metoden – som på vissa håll i Stockholms stadshus fortfarande går under epitetet ”en björklundare” – får med andra ord både ris och ros. På Lärarnas riksförbund, vars medlemmar kommer att få bära en stor del av ansvaret för att regelverket faktiskt efterlevs, var man igår positivt inställd, om än med vissa förbehåll.

–Det innebär onekligen en del merjobb. Men jag kan förstå att man på det här sättet vill för­bereda skolungdomarna för verkligheten. Om man frågar arbetsgivarna vad de tycker är viktigast så återkommer nämligen en sak oftare än andra: att deras anställda kommer i tid, säger ordförande Metta Fjelkner.

Annons
X
Annons
Annons
X
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX (ARKIV) Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X