Annons
X
Annons
X

SKL höjer varningsfingret för kommunernas lånefest

Svenska städer får just nu betalt för att låna. Samtidigt kommer varningar om kommunerna kan frestas att låna för mycket och för riskfyllt.

Riksbankens minusränta
Poseidon på Götaplatsen i Göteborg och Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL.

Poseidon på Götaplatsen i Göteborg och Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL. Foto: Erik Abel/TT & Sebastian Davidsson

Även om kommuner alltså kan tvingas betala för att ha pengar på bankkonton gynnas de samtidigt av det låga ränteläget.

– Vi gav ut ett certifikat med 2,5 månaders löptid på 70 miljoner dollar förra veckan där sluträntan landade på minus 0,735 procent. Det är ganska otroligt egentligen, säger Magnus Borelius, finanschef på Göteborgs stad som har totalt 38 miljarder kronor i upplåning.

Minusräntan ska jämföras med att Göteborg betalar en ränta på cirka 0,5 procent på femåriga lån.

Annons
X

Kommuninvest är ett låneinstitut som ägs av kommunerna och är kommunsektorns största långivare, med cirka halva den kommunala upplåningen. Vid årsskiftet hade Kommuninvest lånat ut 251 miljarder kronor, en ökning med 15 procent under 2015. Och Kommuninvest, som har det högsta kreditbetyget AAA, kan dra nytta av det nya extremläget på marknaden.

– På korta löptider, upp till 6 månader, kan vi låna till nivåer som närmar sig minus 1 procent, säger Kommuninvests vd Tomas Werngren. I sin vidareutlåning till kommunerna lägger Kommuninvest på en marginal, men på lånetider på upp till 1 år kan det bli minussiffror och kostnaden för 2-årig upplåning ligger kring nollan, enligt Tomas Werngren.

Kommuninvest bedömer att cirka 125 miljarder kronor, eller en knapp fjärdedel av den totala kommunala skulden just nu finansieras till negativ ränta. Men det finns risker.

– Vi ser att den kommunala upplåningen ökar snabbt och att allt fler utnyttjar ränteläget genom att låna kort. Det innebär ju förstås risker om räntan skulle börja stiga, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL. Hon pekar också på att kommunernas investeringar är långsiktiga och därför lämpar sig dåligt att finansiera med korta lån.

Även Tomas Werngren på Kommuninvest ser farorna.

– Det är viktigt att inte börja låna för mycket kortsiktigt. Det är oerhört avgörande för den finansiella stabiliteten att inte bli beroende av att hela tiden förnya sin upplåning, säger Tomas Werngren.

Magnus Borelius i Göteborg håller med:

– Vi ökar inte på den korta portföljen eftersom det drar upp risken, säger han.

Kommuninvest menar dock att det är investeringsbehoven och inte de exceptionella räntenivåerna som förklarar kommunernas ökade upplåning.

– Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar, både på grund av ökade födelsetal och invandring. Vi spår att kommunerna kommer öka sin upplåning från 500 miljarder till 1000 miljarder 2024, säger Tomas Werngren.

I takt med stadigt sjunkande räntor har kommunernas räntekostnader pressats rejält de senaste åren. Enligt Kommuninvest var kommunernas genomsnittliga finansieringskostnad vid årsskiftet 1,63 procent, och utan kostnaden för derivat som används för att binda lånen på längre tid, var snitträntan bara 0,87 procent.

Men även om det nya landskapet med minusränta gynnar kommunerna kortsiktigt ser Tomas Werngren på fenomenet med förvåning, säger han.

– Alla som läst nationalekonomi vet att räntan inte ska kunna gå under noll, så det känns ju lite konstigt.

Han är också tveksam till minusräntans effekt.

– Det är lite som i programmet Fem myror är fler än fyra elefanter: någonting ska bort. Vi kan inte ha 4 procents tillväxt och minusränta, det går inte ihop. Det är heller inte bra om minusräntan bidrar till ökade valutaspänningar länder emellan, frågan är vad det gör för nytta långsiktigt, säger Tomas Werngren.

Håll dig uppdaterad med SvD Näringslivs nyhetsbrev

Anmäl dig här

Poseidon på Götaplatsen i Göteborg och Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL.

Foto: Erik Abel/TT & Sebastian Davidsson Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X