Annons
X
Annons
X

Skillnaderna växer mellan olika skolor

Vilken skola en elev går i spelar större roll i dag än för tjugo år sedan. Sannolikt har det fria skolvalet bidragit till skillnaden i resultat. Nu krävs ett större politiskt ansvarstagande för likvärdigheten, skriver Anna Ekström och Sverker Härd, Skolverket.

Den nya skollagen räcker inte för att motverka den bristande likvärdigheten på dagens skolor, skriver företrädare för Skolverket.

Den nya skollagen räcker inte för att motverka den bristande likvärdigheten på dagens skolor, skriver företrädare för Skolverket. Foto: INGVAR KARMHED

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

Resurser i form av stöd och skickliga lärare hamnar inte där de bäst behövs.
Anna Ekström och Sverker Härd

Skillnaderna mellan olika skolors resultat har ökat dramatiskt – en fördubbling sedan slutet av 1990-talet. Betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit avsevärt större.

Den huvudsakliga slutsatsen i den rapport som vi presenterar i dag är att den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Resultaten är allvarliga och nu behövs politiskt ansvarstagande för likvärdigheten.

En likvärdig skola är en fundamental del av det svenska samhället. En likvärdig skola handlar om allas möjligheter oavsett bakgrund och var de bor i landet. Likvärdighet i skolan innebär inte att utbildningen ska vara likformig eller densamma för alla. Likvärdighet kan ses utifrån tre aspekter: lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat. Elevernas sociala bakgrund ska inte spela någon roll för studieresultaten och det ska inte spela någon roll vilken skola en elev går i.

Annons
X

Men den faktiska bilden av skolan stämmer illa med målsättningarna. Skillnaderna mellan elevers studieresultat ökar. Den rapport som vi presenterar i dag bygger bland annat på analyser av betyg och internationella kunskapsundersökningar. Rapporten visar att spridningen i elevers resultat i läsförståelse har ökat mellan 2000 och 2009, och vi ser samma utveckling i matematik och engelska. Samtidigt som andelen elever som når högsta möjliga betyg ökar, så ökar också andelen obehöriga till gymnasieskolan.

Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant. Mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur mycket de genomsnittliga betygsresultaten skiljer mellan olika skolor, har fördubblats sedan slutet av 1990-talet och låg 2011 på över 18 procent.

Vi ser också andra problem med likvärdigheten. Betydelsen av elevernas sociala bakgrund är fortsatt stor och det finns indikationer på att den har ökat under de senaste åren. Det är tydligt att skolan inte i tillräcklig utsträckning förmår kompensera för elevernas bakgrund.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skolornas elevsammansättning förändras men efter nya mönster. Den socioekonomiska segregationen tilltar inte dramatiskt, men segregationen mellan skolor med avseende på utländsk bakgrund ökar märkbart. Skolverkets studie visar dock att resultatskillnaderna endast till en viss del kan förklaras av ökad skolsegregation i traditionell mening som föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund.

    I stället ser vi att skolsegregationen antar andra former. Elever med hög studiemotivation och starkt engagemang i läsning samlas på skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får negativa konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna och av lärares förväntningar.

    Många andra länder har en utveckling som ser annorlunda ut. Flera länder, till exempel Finland, Kanada och Sydkorea har under lång tid lyckats förena höga kunskapsnivåer med god likvärdighet. OECD pekar på att flera länder med höga resultat också har en bra likvärdighet. Likvärdighet tycks gynna höga genomsnittliga resultat. Den svenska situationen är bekymmersam men jämförelsen med andra länder har också en positiv sida; det går att åstadkomma förändring. Kan andra länder så kan Sverige.

    En rad stora och viktiga förändringar genomförs just nu i skolan. De nya läroplanerna och kursplanerna är tydligare och betonar skolans kunskapsmål. Kunskapskraven är tydligare formulerade. Det kommer att ha betydelse för alla elever men särskilt för elever med svagare kunskaper och studieresultat.

    Den nya skollagen skärper också kraven på likvärdighet i skolsystemet och betonar skolans kompensatoriska uppdrag. Det är mycket välkomna förändringar. Men för att motverka den bristande likvärdigheten behövs mer.

    Likvärdigheten är ett ansvar för staten och för skolans huvudmän. Skolverket har i tidigare rapporter visat att det kompensatoriska inslaget i fördelningen av resurser är otillräckligt. Resurser i form av stöd och skickliga lärare hamnar inte där de bäst behövs. För att motverka de ökande skillnaderna mellan elever och skolor krävs ett tydligare ansvarstagande från de kommunala och fristående skolhuvudmännen.

    Det fria skolvalet har stora konsekvenser för individer, skolor och samhället i stort. Vår rapport belyser inte det fria skolvalet i dess helhet och tar ingen hänsyn till andra konsekvenser av skolvalet än de som har med likvärdighet att göra.

    Den analys vi gör av likvärdigheten leder dock till slutsatsen att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till den ökande skillnaden mellan skolors resultat. Vi menar att det nu behövs ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten som också inbegriper skolvalets konsekvenser och som leder till åtgärder för ökad likvärdighet. Alla skolor ska vara bra skolor.

    ANNA EKSTRÖM

    generaldirektör Skolverket

    SVERKER HÄRD

    chef enheten för resultatutvärdering Skolverket

    Annons
    X

    Den nya skollagen räcker inte för att motverka den bristande likvärdigheten på dagens skolor, skriver företrädare för Skolverket.

    Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X