Annons
X
Annons
X

Allt fler utnyttjar Skatteverkets höga sparränta

Räntan på skattekontot slår bankernas sparkonton med hästlängder. Det här har svenskarna märkt och Skatteverket bedömer att det nu finns 22 miljarder kronor för mycket på skattekontona.

– Man använder skattekontot som ett sparkonto, säger Åsa Hagman, analyschef på Skatteverket.

(uppdaterad)

Foto: Christine Olsson/TT

De flesta sparkonton utan bindningstid har för närvarande noll i ränta, vilket är en effekt av Riksbankens negativa reporänta.

Räntan på skattekonto är emellertid inte knuten till reporäntan utan till den så kallade basräntan. Intäktsräntan på skattekontot är fastställd till 45 procent av basräntan, som i sin tur inte kan gå under 1,25 procent.

Räntan på skattekontot blir då 0,5625 procent. Den är dessutom skattefri, vilket gör att den motsvarar en insättningsränta på 0,8 procent, och pengarna är inte heller bundna. Det kan till exempel jämföras med Swedbank, som erbjuder 0,37 procents ränta före skatt för den som binder pengarna i ett år.

Annons
X

Vissa nischbanker erbjuder högre ränta än Swedbank men även där måste man oftast binda sparandet för att komma över räntenivån på skattekontot.

Den attraktiva räntan på skattekontot har satt tydliga spår i hur både privatpersoner och företag använder sitt skattekonto.

– Vi har kunnat se ovanligt stora inbetalningar på skattekontona under december 2015 och januari 2016 som inte verkar motsvaras av skatter som ska betalas. Vi tror att det beror på den fördelaktiga räntan, säger Åsa Hagman.

De 22 miljarderna är ganska jämnt fördelade mellan privatpersoner och företag. Skatteverkets bedömning är att privatpersoner har cirka 10 miljarder kronor mer på sina skattekonton än vad som behövs och medan företag har cirka 12 miljarder kronor för mycket.

Beloppen är så pass stora att det får vissa konsekvenser för statsbudgeten. En ränta på 0,56 procent på 22 miljarder kronor blir över 100 miljoner kronor.

Det här innebär enligt Skatteverket flera nackdelar för staten. Staten lånar på detta sätt pengar till en ränta som ligger klart över den ränta som staten betalar om man lånar på penningmarknaden.

Ett annat problem är att skattekontot inte ger korrekt information till andra myndigheter om framtida skatteintäkter och lånebehov.

– Jag tycker inte man ska använda statens pengar på det sättet, staten ska inte agera bank, säger Hagman.

Hagman tillägger det gäller att hålla viss koll på de pengar man sätter in på ett skattekonto. Om pengarna är orörda i tio år så tillfaller de staten.

Annons
Annons
Annons
X
Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X