Annons
X
Annons
X

Skärpta krav på aktörer i välfärden

Avregleringen av välfärdssektorn har präglats av aningslöshet och brukarnas rätt till kvalitet och kontinuitet måste värnas. Ägarprövningsutredningen föreslår nu att kraven på de aktörer som vill verka inom sektorn ska skärpas, skriver den särskilda utredaren Cristina Eriksson Stephanson.

Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten, skriver Cristina Eriksson Stephanson.

Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten, skriver Cristina Eriksson Stephanson. Foto: ANNIKA AF KLERCKER

BRÄNNPUNKT | ÄGARPRÖVNINGSUTREDNINGEN

Regleringen av välfärdssektorn måste utformas så att den främjar kompetenta och långsiktiga aktörer.
Cristina Eriksson Stephanson

Att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn innebär ett stort samhällsansvar. Ägarprövningsutredningen har utrett om det behövs ytterligare verktyg för att säkra att de privata aktörer som driver välfärdsverksamhet har ett långsiktigt och seriöst engagemang och förutsättningar att bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. I dag presenterar utredningen sina bedömningar och förslag.

Välfärdssektorn finansieras med skattemedel och i sektorn utförs grundläggande tjänster som har avgörande betydelse för brukare, patienter och elever. Kvaliteten i tjänsterna kan vara svår att bedöma och det är ofta förenat med svårigheter att byta utförare eller huvudman. Det kan inte anses vara någon ovillkorlig rättighet att driva företag inom välfärdssektorn och ta del av offentliga medel.

Annons
X

Välfärdssektorn har relativt snabbt öppnats upp för privata utförare. Samtidigt är inträdeskraven för att etablera sig inom sektorn förhållandevis låga. Inom flera områden ställs inga krav på särskild kompetens eller tidigare erfarenhet för att få bedriva, äga eller leda verksamhet. Verksamheterna finansieras med skattemedel och kapitalbehoven för att kunna etablera sig och verka är relativt små inom flera områden. Det har därmed funnits starka ekonomiska drivkrafter för etablering och köp av verksamhet. Förväntningarna när sektorn avreglerades var bland annat att personal skulle ta över verksamhet och att fristående skolor skulle bidra med andra pedagogiska inriktningar. Utvecklingen har emellertid blivit en annan. Inom vissa områden har det vuxit fram koncerner som dominerar den privata marknaden.

Tjänster inom välfärdssektorn riktas i stor utsträckning till grupper som befinner sig i utsatta positioner. Det handlar många gånger om människor som befinner sig i en beroendesituation i förhållande till den eller de som levererar tjänsten. I vissa fall är tjänsten obligatorisk att ta del av, till exempel grundskolan för skolpliktiga elever. Medborgare, stat och kommun har ett befogat intresse av insyn och ansvarstagande från de som bedriver välfärdsverksamhet. Verksamhetens karaktär och finansiering är viktiga motiv för nationell lagstiftning och styrning av välfärdssektorn.

Vissa av de företag som givit sig in i välfärdssektorn har varit oförberedda på de särskilda förväntningar som finns på verksamhet som finansieras med skattemedel. Inom välfärdssektorn har det förekommit oseriösa aktörer och ägare vilket även företrädare för branschen uppmärksammat (DN Debatt den 7 juni 2013). Det har också förekommit aktörer som inte haft den insikt och erfarenhet som krävs för att kunna bedriva en kvalitativ verksamhet. Hastiga nedläggningar och konkurser inom sektorn drabbar elever och brukare. Kommunerna får ta ett stort ansvar för brukare och elever när utförare och huvudmän lämnar marknaden. Nedläggningar påverkar också kontinuiteten i det viktiga mötet mellan brukare eller elever och personal.

Ägarprövningsutredningen föreslår mot denna bakgrund att det ska ställas krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn. Genom kraven kan aktörer som är olämpliga på grund av exempelvis brottslighet eller bristande insikt och erfarenhet uteslutas innan de etablerar sig på marknaden. Kraven är också viktiga för att ge blivande tillståndshavare en högre beredskap för uppdraget vilket gynnar kompetenta och seriösa aktörer. Liknande krav ställs inom andra områden och det är rimligt att kraven för att bedriva välfärdsverksamhet åtminstone är lika höga som för att till exempel bedriva bevakningsverksamhet eller för att servera alkohol.

Aktörerna ska även ha ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet. Att den som vill verka inom välfärdssektorn kan finansiera verksamheten och hantera tillfälliga nedgångar i till exempel antalet brukare eller elever, är en förutsättning för långsiktighet och kvalitet. Bristande ekonomiska förutsättningar riskerar att leda till nedläggningar vilket kan hota kontinuiteten för brukare och elever. Det kan också leda till kostnadsneddragningar som påverkar kvaliteten. Finansiella problem hos privata utförare drabbar inte bara företaget och investerarna, utan också brukarna, kommunerna och samhället i stort.

Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten. Krav på tillstånd ska även införas för hemtjänst, samt för sådana boenden och hem som i dag är undantagna från tillståndsplikt. I dag ställs inga generella krav på sådana utförare utom de krav som är kopplade till varje enskild upphandling. Kraven ska gälla även efter det att tillstånd eller godkännande beviljats och följas upp i myndigheternas tillsyn.

Mångfald och valfrihet är värdefullt och viktigt. Men regleringen av välfärdssektorn måste utformas så att den främjar kompetenta och långsiktiga aktörer. Det är en förutsättning för en valfrihet där brukare och elever inte behöver oroa sig för att hamna fel, och för en sund konkurrens.

Alla de frågor som diskuterats angående välfärdens framtid kan inte lösas genom utredningens förslag. Förutsättningarna och behoven inom välfärdssektorn ser olika ut och det kan därför behövas olika styrmodeller och lösningar inom de olika områdena. Samtidigt behöver brukare och elever kunna utgå i från att alla aktörer inom välfärdssektorn har goda förutsättningar och förmåga att bedriva verksamheten. Att tjänsterna finansieras med offentliga medel innebär även att andra medborgare har ett befogat intresse av hur medlen används.

CRISTINA ERIKSSON STEPHANSON

särskild utredare

Annons
Annons
X

Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten, skriver Cristina Eriksson Stephanson.

Foto: ANNIKA AF KLERCKER Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X