Annons
X
Annons
X

7 ödesfrågor: Så ska EU hantera flyktingkrisen

Sveriges nya id-krav fick Danmark att införa gränskontroller. Nu hamnar ljuset på Tyskland som menar att de nordiska ländernas agerande sätter ännu större press på en europeisk lösning. SvD listar EU:s stora flyktingutmaningar under våren.

Bild 1 av 7

ID-kravet på bland annat Öresundsbron infördes den 4 januari och väntas stoppa asylsökande som vill till Sverige.

ID-kravet på bland annat Öresundsbron infördes den 4 januari och väntas stoppa asylsökande som vill till Sverige. Foto: Johan Nilsson/TT

Fiaskot med omfördelningen av flyktingar

Flyktingar trängs vid kontrollen i Malmö under hösten efter att tillfälliga gränskontroller införts.

Flyktingar trängs vid kontrollen i Malmö under hösten efter att tillfälliga gränskontroller införts. Foto: Johan Nilsson/TT

Totalt kom runt en miljon flyktingar till EU under 2015. Det motsvarar endast runt 0,2 procent av unionens hela befolkning, men de asylsökande fördelades ojämnt.

Under 2015 tog EU beslut om att omfördela totalt 160 000 flyktingar för att avlasta i första hand Grekland och Italien. Beslutet var kontroversiellt och flera medlemsstater var starkt kritiska.

Ett halvår efter att de första flyktingarna omfördelades är det bara att konstatera att mycket lite har hänt. Vid nyår hade endast runt 200 omfördelats, enligt EU-kommissionen. Alltså runt 30 i månaden i snitt.

EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos sade under sitt besök i Sverige i höstas att han var besviken på de länder som inte har ställt upp.

Sverige kommer att undantas från systemet, enligt ett förslag från EU-kommissionen den 15 december, och till och med möjligen få omfördela asylsökande härifrån. Det är dock inte helt klart än. Frågan är hur många flyktingar som Sverige skulle kunna få omfördela. När frågan var aktuell kom runt 10 000 flyktingar i veckan, nu har antalet minskat med 80 procent.

Annons
X
Annons
X

Bild 2 av 7

Osäkerheten med uppgörelsen med Turkiet

SvD var på plats i turkiska Izmir i höstas, där många syrier mellanlandar på väg mot Grekland med båt.

SvD var på plats i turkiska Izmir i höstas, där många syrier mellanlandar på väg mot Grekland med båt. Foto: Yvonne Åsell

Under hösten slöt EU en omdiskuterad överenskommelse med Turkiet. Landet ska skapa fler flyktingläger samt se till att färre båtar med flyktingar tar sig från den turkiska gränsen till Grekland och EU.

EU lovar å sin sida ett stöd på motsvarande cirka 30 miljarder kronor. Dessutom ska det bli lättare för turkiska medborgare att få visum till EU och landets EU-process ska snabbas på, mitt under brinnande krig med kurdiska PKK.

Vad överenskommelsen har lett till hittills är inte klart. Siffror från Frontex, UNHCR och det luxemburgska ordförandeskapets rapport visar på ett minskat antal flyktingar i december jämfört med tidigare månader, enligt EU-kommissionen. Men det är inte lätt att belägga hur stor del av minskningen av antalet asylsökande som kommer till Grekland som handlar om Turkiets agerande och hur mycket som handlar om exempelvis det sämre vintervädret. EU-kommissionen har inte fått någon rapport än. Mycket återstår att se vad gäller utvecklingen under 2016.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill att EU ska kunna ta emot flyktingar direkt från Turkiet, vilket diskuterades förra året. Men vad som händer är långtifrån klart. EU-kommissionen har föreslagit att EU-länderna frivilligt ska ta emot flyktingar från Turkiet.

Annons
X
Annons
X

Bild 3 av 7

Strid om hur Dublinförordningen ska förändras

Statsminister Stefan Löfven driver linjen inom EU att Dublinförordningen måste förändras.

Statsminister Stefan Löfven driver linjen inom EU att Dublinförordningen måste förändras. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Många konstaterade under 2015 att Dublinförordningen havererat. Förordningen innebär att en asylsökande ska registreras och söka asyl i det första EU-land hen anländer till. Men i praktiken har många länder varit transitländer för flyktingar som tagit sig genom EU mot bland annat Tyskland och Sverige.

Sverige vill tillsammans med Tyskland att Dublinförordningen rivs upp. Det kan exempelvis handla om att flyktingar söker asyl i hela EU vid så kallade hotspots vid EU:s yttre gräns i stället för i ett enskilt land.

I vår ska EU-kommissionen komma med ett initiativ för att se över förordningen, vilket även EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos talade om när han besökte Sverige i höstas. Troligtvis kommer ett förslag i mars.

– Vi måste ha en ny ordning för hur Europa samlat ska ta ansvar. Det innebär att kopplat till hot-spots behöver vi ett nytt Dublin-fördrag. Det är dags att dra igång den diskussionen på riktigt bland EU:s medlemsländer, sade statsminister Stefan Löfven till SVT under ett toppmöte i Malta i höstas.

Annons
X
Annons
X

Bild 4 av 7

Skyddet av EU:s yttre gräns

SvD på plats i ett flyktingläger i Grekland, dit de flesta flyktingar kommer.

SvD på plats i ett flyktingläger i Grekland, dit de flesta flyktingar kommer. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Under Europeiska rådets möte den 17 och 18 december förra året lades ett förslag om en ny europeisk gräns- och kustbevakning. Orsaken: EU vill skärpa bevakningen av den yttre gränsen, särskilt mot Turkiet.

Förslaget går ut på att EU ska kunna avsätta gemensamma resurser för att hjälpa länder där gränskontrollen inte fungerar. Men den nya myndigheten ska även kunna skicka personal mer eller mindre mot ett lands vilja, om myndigheten gör bedömningen att landet inte klarar av gränskontrollen.

Tanken är att skydda EU:s yttre gränser för att kunna bevara rörligheten inom Schengenområdet.

Myndigheten finns dock inte ännu, utan måste godkännas av EU:s stats- och regeringschefer. Stridsfrågan återstår om exakt hur stort mandat och vilken kompetens den ska ha.

Annons
X
Annons
X

Bild 5 av 7

EU:s nya hotspots räcker inte

Flyktingbåtarna fortsätter att komma trots vintern.

Flyktingbåtarna fortsätter att komma trots vintern. Foto: Santi Palacios/TT

EU har även beslutat att skapa så kallade hotspots, ett slags handläggningscenter vid EU:s yttre gräns där flyktingar ska samlas.

Tanken är att flyktingar ska samlas i dessa hotspots varifrån de ska omfördelas till andra länder så att de inte okontrollerat färdas genom Europa.

Varje vecka kommer en uppdatering från EU-kommissionen om hur detta utvecklas. Det finns i nuläget två i Italien och en i Grekland. Men tanken är att de ska bli fler och större och att andelen flyktingar som registeras i det första land de anländer till ska öka.

SvD har varit på plats i läger på Lesbos.

Annons
X
Annons
X

Bild 6 av 7

EU vill skicka tillbaka fler som nekats asyl

Statsminister Stefan Löfven på plats på Malta i höstas för att träffa politiska ledare från EU och Afrika.

Statsminister Stefan Löfven på plats på Malta i höstas för att träffa politiska ledare från EU och Afrika. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Runt en miljon flyktingar kom till EU under 2015. Ungefär hälften tros få asyl, enligt siffror från Eurostat. Av dem som inte får sin ansökan beviljad lämnar ungefär 40 procent EU, enligt BBC.

På Vallettatoppmötet i november om migration möttes europeiska och afrikanska stats- och regeringschefer för att bland annat diskutera detta.

Från EU:s sida ville man sluta avtal och göra det lättare att skicka tillbaka migranter till transit- eller ursprungsländer i Afrika. En fond skapades för att komma tillrätta med de underliggande problemen som skapar flykten.

Hur det går, och om fler som får nej på sin ansökan kommer att kunna skickas tillbaka till afrikanska länder, kommer att visa sig under 2016.

EU-kommissionen presenterade under hösten 2015 en plan för att öka antalet avvisningar från EU. Totalt organiserade Frontex så att runt 800 asylsökande som fått nej flögs hem under 2015, enligt en färsk rapport.

Annons
X
Annons
X

Bild 7 av 7

Svårt att få EU-länderna att ta emot fler kvotflyktingar

Bild från när SvD besökte Lesbos. Om fler kvotflyktingar togs emot skulle färre behöva ta sig över Medelhavet.

Bild från när SvD besökte Lesbos. Om fler kvotflyktingar togs emot skulle färre behöva ta sig över Medelhavet. Foto: Malin Hoelstad

Det finns ett förslag som fortfarande bubblar – om att EU-länderna borde ta emot 22 000 UNHCR-flyktingar, alltså via FN:s kvotflyktingsystem. Många har menat att det är bättre att sätta en kvot och sedan hämta människor i Turkiet eller Libanon i stället för att ha en illegal förflyttning med hjälp av flyktingsmugglare.

Diskussionen fortsätter under 2016, men det är helt upp till de enskilda medlemsländerna att besluta om detta. Inget konkret har hänt sedan förslaget presenterades.

Annons
X
X
X
X
Annons
X