Opinionen är på väg att skifta i svenskarnas inställning till flyktingmottagande. Det visar en ny SvD/Sifo-mätning. Foto: Fredrik Sandberg/TT
På bara två månader har stora svängningar skett i den svenska flyktingopinionen.
41 procent av svenskarna vill nu att lagar och regler ändras så att färre flyktingar får uppehållstillstånd, visar en undersökning som SvD låtit Sifo göra den 2–5 november.
När Sifo ställde samma fråga den 4–6 september var motsvarande siffra bara 29 procent. Den undersökningen gjordes just efter att bilderna på 3-årige Alan Kurdi spridits över världen. Den drunknade flyktingpojken, uppspolad på en Medelhavsstrand i sin röd tröja och små gymnastikskor, blev en global väckarklocka som väckte en våg av sympati.
– När vi mätte opinionen i september var det helt andra förlopp och diskussioner. I dag pratar statsministern i stället om att omfördela de flyktingar som kommit hit. Det finns andra markörer nu om att ta emot färre flyktingar, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.
Förändringen mellan de två mätningarna är statistiskt säkerställd och stor. Toivo Sjörén på Sifo tror att politikernas skarpa retoriska omsvängning i flyktingfrågan i sig har påverkat opinionen.
Samma linje är Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen inne på. V står utanför den blocköverskridande uppgörelsen som nyligen slöts om flyktingpolitiken.
– Jag är inte alls förvånad, för lyssnar vi på vad både oppositionen och regeringen nu säger så skräms de. Signalpolitiken gör människor rädda och oroliga. Jag vill se en regering som tar på sig ledartröjan och slutar skrämmas, för det kommer inte att förändra situationen alls. Vi står i en global flyktingkatastrof som inte kommer att försvinna, säger hon.
Nu använder du själv ordet "katastrof", är inte det att skrämmas?
– Det är en katastrof för de miljontals människor som flyr, men det är absolut inte samma sak som en katastrof för Sverige. Vi ska plocka fram våra bästa sidor nu, säger Christina Höj Larsen (V).
Vi ska plocka fram våra bästa sidor nu
Kristdemokraterna var det parti som var snabbast med att lägga om sin migrationspolitik efter valet förra året. Partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson tycker inte att det är så märkligt att opinionen nu svänger i flyktingfrågan.
– Med den förändrade situationen där fler tvingas på flykt och kommer till Sverige så förväntar sig väljarna kraftfulla åtgärder från regering och riksdag. När svaren uteblir finns risk att man säger stopp. Det var också skälet till att vi i KD förra hösten självkritiskt sa att vi borde ha lyft migration och integration innan valet, säger hon.
Acko Ankarberg Johansson (KD). Foto: Fanni Olin Dahl/TT
Är det bra att fler svenskar vill minska flyktingmottagandet?
– Jag vill ha ett mottagande som fungerar. Vi har en moralisk skyldighet att ta emot människor på flykt, men då måste vi också göra det på ett bra sätt, säger Acko Ankarberg Johansson (KD).
Jag vill ha ett mottagande som fungerar. Vi har en moralisk skyldighet att ta emot människor på flykt, men då måste vi också göra det på ett bra sätt.
I den nya Sifomätningen är den grupp som vill ta emot färre flyktingar nu ungefär lika stor som den grupp som vill behålla mottagningen på dagens nivå eller ta emot fler. Tidigare var det betydligt fler svenskar som ville behålla mottagandet på dagens nivå eller ta emot fler.
Män är mer restriktiva till flyktingmottagande än kvinnor, och borgerliga väljare är mer restriktiva än rödgröna.
Andelen alliansväljarna som vill ta emot färre flyktingar har fördubblats i höst. Men även bland rödgröna väljare är trenden densamma. Här minskar den grupp som vill ta emot fler flyktingar från 43 till 27 procent.
Även DN/Ipsos oktobermätning, som publicerades på lördagen, visar att motståndet mot flyktingmottagande ökar. Andelen som tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar ökar i den undersökningen med tolv procentenheter till 42 procent.
SOM-institutets mätserie sedan början av 1990-talet visar att den långsiktiga trenden är att svenskarna blir allt mer positiva till flyktingmottagande.
Kommer höstens exceptionella händelseutveckling att innebära att den trenden bryts?
– Vi kan misstänka att det är med och påverkar. Men vi vet inte vad som händer framöver. Nu ses det omedelbara mottagandet som problematiskt, framöver beror det mycket på hur det sedan ordnas med skola och andra samhällsfunktioner, säger Toivo Sjörén på Sifo.
