Annons
X
Annons
X

Säpo vill ha full tillgång till asylsystemet

Säkerhetspolisen vill ha direkttillgång till Migrationsverkets asylsystem. Orsaken är att Säpo inte hinner utreda den kraftigt ökade mängden fall av möjliga säkerhetshot som kommer in till myndigheten.

– Åtkomsten ger mer praktiska fördelar i att hantera ärenden, säger Åsa Nilsson, operativ ledare hos Säpo.

(uppdaterad)
Svenskt flykting­mottagande
Ett tiotal anställda på Säpo ska arbeta med Migrationsverkets ärenden över individer som kan utgöra säkerhetshot.

Ett tiotal anställda på Säpo ska arbeta med Migrationsverkets ärenden över individer som kan utgöra säkerhetshot. Foto: Tomas Oneborg, SvD

Historiska 162 877 personer sökte asyl i Sverige i fjol, fram till den 1 januari i år. Migrationsverkets asylmottagning var mycket ansträngt förra året, precis som landets socialtjänster som har till uppgift att hjälpa alla de ensamkommande barn och unga som sökt sig hit. Sent förra året gick regeringen också ut med sin striktare asylpolitik.

Situationen har även satt Säpo under hård press, myndigheten har haft svårt att hinna med alla de fall där Migrationsverket bett den att yttra sig. Det handlar om känsliga ärenden inom Säpos bevakningsområde – till exempel om en asylsökande misstänks för att ha kopplingar till terrornätverk.

Under 2014 yttrade sig Säkerhetspolisen i strax över 100 uppehållstillståndsärenden åt Migrationsverket, av dessa fick 24 individer ett nej från Säpo.

Annons
X

2015 mer än fyrdubblades antalet fall som Migrationsverket ansåg att Säpo behövde granska närmare. Omkring 460 sådana ärenden inkom till Säpo i fjol. Säpo har hittills lämnat erinran i cirka 30 fall, visar nya siffror som SvD tagit del av.

Vi gör utredningar, ibland håller vi samtal med personen, ofta läser vi deras egna berättelser.

SvD kan berätta att Säkerhetspolisen i december därför ansökte om att få egen direkttillgång till Migrationsverkets asylsystem Wilma. I skrivelsen "Samråd om Säkerhetspolisens direktåtkomst till Wilma" som gått till Datainspektionen frågar Migrationsverket:

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    "Hur ser Datainspektionen på att under en begränsad period av 6-8 månader ge ett tiotal tjänstemän inom Säkerhetspolisen tillgång till Migrationsverkets system...".

    Frågan ställs eftersom det finns en osäkerhet i hur myndigheterna ska bevaka att inte Säpo gör otillåtna sökningar i asylärenden.

    Säpo säger till SvD att det främst handlar om få lättnader i en administrativ börda.

    – Det här ger oss inga andra rättsliga möjligheter till information än vi redan har idag. Däremot så ger den här åtkomsten mer praktiska fördelar i att hantera ärendena, mängden ärenden vi har fått in har ökat, säger Åsa Nilsson, Säpos operativa ledare för säkerhetsskyddsverksamheten i utlänningsärenden.

    Enligt Säpo handlar det alltså endast om att göra slagningar i systemet på individer som kan utgöra eventuella hot, som väljs ut av Migrationsverket. Säpo får sedan granska de fallen fritt.

    – Vi gör utredningar, ibland håller vi samtal med personen, ofta läser vi deras egna berättelser om vad de gjort tidigare. Det handlar om den samlade bilden, den kan variera beroende på vilken information vi har, säger Åsa Nilsson.

    Datainspektionen noterar dock att det inte är helt problemfritt med Säpos direkta tillgång till Migrationsverkets digitala ärendesystem. I ett yttrande ställer myndigheten en rad krav mot Säkerhetspolisen och Migrationsverket, för att de ska få utbyta information. Bland annat att Säpos slagningar på individer ska loggas, och som kan visa om Säpo gjort otillåtna sökningar på individer.

    Orsaken till att Säpos åtkomst till systemet inte får vara obegränsad är alltså att den kan riskera den personliga integriteten. I dag finns ingen godkänd teknisk lösning mellan Säpo och Migrationsverkets asylsystem, därför ska den föreslagna direktåtkomsten vara en tillfällig lösning, förutsatt att kraven uppfylls. Om inte kraven kan uppfyllas så måste en lagändring till, då hamnar det på regeringens bord.

    – Om man öppnar upp så att Säpo får tillgång till allt så finns en inneboende risk att den här direktåtkomsten blir för omfattande, därför måste det till skyddande kompensatoriska åtgärder, säger Nicklas Hjertonsson, enhetschef på Datainspektionen.

    – Det är viktigt att de berörda myndigheterna tar på allvar att bygga färdigt en permanent teknisk lösning inom den angivna tiden (6–8 månader, red anm.), säger Nicklas Hjertonsson.

    Säpo ser inte några risker.

    – Det handlar om att ha utbildad personal och att vi har uppföljningar på de slagningar som görs, precis som vi har i all annan verksamhet. Vi loggar allting så att det kan följas upp, men vi ser också stora effektivitetsvinster med anledning av det ökade antalet ärenden, säger Åsa Nilsson.

    SvD har sökt Migrationsverket, som uppger att den ännu inte svarat på Datainspektionens yttrande.

    Annons

    Ett tiotal anställda på Säpo ska arbeta med Migrationsverkets ärenden över individer som kan utgöra säkerhetshot.

    Foto: Tomas Oneborg, SvD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X