Annons
X
Annons
X

Sämst trivsel i öppna kontor

Att vara chef i ett kontorslandskap ställer andra krav på ledarskapet än när de anställda har egna rum. Det konstaterar Aram Seddigh, kontorsforskare. I en ännu opublicerad studie uppger mer än hälften att de tycker illa om landskap.

Aram Seddigh är doktorand på Stressforskningsinstitutet och ska doktorera om stress och kontorslandskap.

Aram Seddigh är doktorand på Stressforskningsinstitutet och ska doktorera om stress och kontorslandskap.

Flytten till kontorslandskap fortsätter och många har dessutom flexibla arbetsplatser i landskapet. Men det har länge saknats forskning kring hur landskapen påverkar hälsa, arbetstrivsel och effektivitet. Aram Seddigh, doktorand vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och leg. psykolog inom arbetspsykologi, började forska kring kontorslandskap våren 2011.

Han har bland annat gjort en än så länge opublicerad studie, med kognitiv data, bland 3 000 deltagare över hela Sverige. Över hälften av deltagarna uppger att de inte gillar kontorslandskap. Han har också gjort en förstudie med djupintervjuer i fem fokusgrupper bland 45 chefer och skyddsombud från två företag, ett bland tjänstemännen i ett byggföretag och en statlig myndighet. Alla med erfarenhet av såväl kontorslandskap som cellkontor.

– Vi frågade om de upplever att ledarskapet behöver vara annorlunda i landskap jämfört med cellkontor. Litteraturen ger inga ledtrådar, det finns inga studier i landskap och ledarskap, säger Aram Seddigh.

Annons
X

Landskap ställer större krav på chefer att kunna hantera och lösa konflikter och skapa mer sammansvetsade team, annars förlorar man förväntade fördelar med att sitta öppet.

– Vet man med sig att man inte är bra på det är både konflikthantering och teambuilding något man kan lära sig, poängterar Aram Seddigh.

I fokusgrupperna nämnde man tempot, i landskap går allt mycket snabbare, och man nämnde de sociala och interaktiva aspekterna.

– Konflikter behöver inte uppstå oftare i landskap men om det pyr en konflikt kan den sprida sig och eskalera snabbare och det ställer högre krav på cheferna att agera och lösa situationen på ett smidigt sätt.

• LÄS OCKSÅ: Ta vara på interna kunskaper

Var chefen ska sitta, diskuterade man också i fokusgrupperna. En del tyckte att chefen ska sitta i landskapet därför att ”har de utsatt oss för det ska de ta del av samma medicin”, andra tyckte att det är bra för då är chefen med på ett annat sätt och kan interagera och vara närvarande. Några deltagare tyckte att man känner sig kontrollerad med chefen i landskapet. De som tyckte att chefen ska ha eget rum poängterade att det blir mycket enklare att gå in och prata om sådant som kollegorna inte ska höra.

– Idag sitter många chefer tillsammans med medarbetarna och då måste man hitta strukturer så att det fungerar, och avdramatisera enskilda samtal i rum till exempel så att det inte blir något ovanligt och onormalt, säger Aram Seddigh.

– Här måste chefen visa att det är okej att man kommer för att prata, att alla känner att det är oproblematiskt att föra en dialog med sin chef. Andra har hittat annan struktur, till exempel att man skriver ett snabbt mail innan, så träffas man i ett mötesrum och det är ingen stor affär.

Aram Seddighs intresse sträcker sig också till hur flytt till kontorslandskap ska fungera bättre. Företaget som ska flytta eller bygga om måste göra en ordentlig behovsanalys om vad som passar deras organisation, inte bara hoppa på en idé.

– Det är enorma omedelbara kostnadsbesparingar med landskap. Samtidigt är det svårt att mäta eventuella förluster i form av produktivitetssänkning och ökad sjukfrånvaro, eftersom det är på lång sikt och kan bero på mycket annat också.

De anställdas medverkan och inflytande är det som avgör om det ska fungera vid flytt till landskap. Tidigare studier visar att om man har fått vara med som delaktig i processen och fått gehör för sina önskemål, blir upplevelsen mycket bättre och distraktionsmomenten inte lika irriterande.

– Däremot skapas mycket frustation och hopplöshet om man uppmuntras till att vara delaktig i processen och engagera sig men sedan inte får gehör från organisationen beträffande tex inköp av utrustning eller inredning. Det är destruktivt och folk tappar motivationen att arbeta.

Arbetsuppgifterna påverkar också hur det fungerar med landskap, vilka medarbetarna är, hur man ska jobba och vad man ska uppnå.

– Men landskap där folk sitter tätt ihop, alltså har hög personaldensitet, leder lättare till ökat missnöje och störningar, det har man sett.

Annons
Annons
X

Aram Seddigh är doktorand på Stressforskningsinstitutet och ska doktorera om stress och kontorslandskap.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X