Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Sälen: De drev på för ökade försvarsanslag

Säkerhetsrådet

Många av landets ledarredaktioner ägnade oavsett politisk färg 2016 åt kritik av en otillräcklig försvarsuppgörelse och stödde kraven på ökade anslag. Det visar en översikt från tankesmedjan Frivärld till Sälenkonferensen.

Landets ledarredaktioner driver på för mer kulor till försvarsmakten.

Landets ledarredaktioner driver på för mer kulor till försvarsmakten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

När och hur det bör skjutas till mer ekonomiska medel till Sveriges försvar blev under 2016 en brinnande fråga. Att stärkandet av den nationella försvarsförmågan kräver ett resurstillskott är ett faktum som togs upp av många svenska ledarredaktioner under föregående år.

Försvarsbeslutet 2015 har redan kommit att betraktas som överspelat. Överenskommelsen, som hade brett parlamentariskt stöd, sades innebära utökad försvarsförmåga då den innefattade en höjning av försvarsanslagen. Men från flera experter och försvarsdebattörer har beskedet varit att beslutets ramar i praktiken alls inte utgör en egentlig höjning givet de behov som finns.

Sett till andel av BNP kommer anslagen tvärtom att fortsätta minska, och väntas framöver att hamna på under 1 procent av BNP. Detta trots att Sverige, sett till andel av BNP, redan lägger minst på försvarsutgifter av alla länder kring Östersjön. Givet det allt oroligare omvärldsläget, inte minst i Sveriges närområde, blir frågan om försvarsutgifter ännu mer angelägen under 2017.

Annons
X

På uppdrag av tankesmedjan Frivärld har en genomgång av ledartexter som behandlar försvarsanslag på samtliga sökbara dags- och kvällstidningar, borgerliga såväl som socialdemokratiska, gjorts. Genomgången visar att över femtio svenska tidningars ledarsidor under 2016 lade ut orden i klarspråk: det svenska försvaret behöver mer pengar.

Ett antal röster därutöver har även kommenterat läget på ett sätt som i sig antyder en oro för försvarsförmågan. Påfallande är också hur flera av de ledartexter som uppmanar till höjda anslag är publicerade mot slutet av året, efter eller i direkt anslutning till Donald Trumps amerikanska presidentvalseger.

Flera opinionstexter i ledande tidningar påpekar tydligt att dagens nivå är otillräcklig, varav ett representativt axplock presenteras nedan. Tidningarna som citeras har ideologiska beteckningar som borgerlig, centerpartistisk, liberal och konservativ. Men även tongivande socialdemokratiska röster höjdes under 2016 för ökade försvarsanslag.

I en ledarkrönika i Dagens Nyheter (ob lib) från slutet av november med rubriken ”Vakna Sverige, vi är mer utsatta än på länge” var tidningens chefredaktör Peter Wolodarski särskilt tydlig när det gäller just ekonomiskt tillskott till försvaret. Wolodarski tecknade bilden av ett säkerhetspolitiskt uppvaknande som för svensk del har skett långsamt. I sina avslutande formuleringar konstaterar Wolodarski:

”Då är slutsatsen övertydlig: vi måste betala dramatiskt mycket mer för svensk säkerhet, vilket betyder försvarsanslag som motsvarar 2 procent av BNP. Och vi behöver göra det illa kvickt.”

Patrik Oksanen i Mittmedia diskuterade Totalförsvarets påtagliga resursbrist och hur mer resurser därför nu måste till.

Flera ledarsidor har krävt en dubblering av försvarsanslagen. Dit hör Dagens Industri (ob). Dess politiske chefredaktör PM Nilsson är en av dem som kommenterade svensk försvarsförmåga i anknytning till att Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november. När det är mer oförutsägbart vad vi har att förvänta oss för samarbete borde det vara särskilt viktigt med ett stabilt svenskt försvar, menar Nilsson:

”Försvaret är underfinansierat redan i förhållande till den gamla försvarspolitiska inriktningen. För att klara den nya med högre ambitioner som gäller från i år till 2020 fick Försvarsmakten en tredjedel av vad man behövde. För att injaga trovärdighet gentemot Putins krigsregim utan ett självklart stöd från USA bör Sverige fördubbla försvarsanslaget.”

I Svenska Dagbladet (ob M) betonar ledarskribenten Linda Nordlund att en dubblering av försvarsanslagen borde vara aktuell. Nordlund, som tar sin utgångspunkt i hur rysk förmåga är starkare än på länge, pekar på hur det svenska försvaret samtidigt har flera stora brister.

Upsala Nya Tidnings (lib) politiske redaktör Håkan Holmberg tog även han efter Trumps valseger upp behovet av en faktisk fördubbling av försvarets resurser. Holmberg uttrycker inte i klartext att en fördubbling av dagens anslagsnivå är nödvändig, men tar upp aspekten som något som inte kan uteslutas. Detta i en text som argumenterar för att vi bör låna till försvaret för att kunna ha möjlighet att rusta upp:

”Exakt hur mycket vi bör låna och exakt vad som då ska prioriteras kan diskuteras. Men det är viktigt att visa att vi snabbt tänker öka försvarsförmågan.”

Ett annat exempel på ett liknande resonemang återfinns i Sydsvenskan (ob lib). Under rubriken ”Hur ska Sverige försvaras? Dagens svar räcker inte” (25/10) diskuteras försvarsförmågan i en osignerad ledare. Den avslutande kärnformuleringen är talande för vilken riktning man ser som nödvändig:

”I detta läge borde det även i svensk politik tas initiativ till fördjupade diskussioner. Om Nato. Om försvarsbudgeten. Och om förmågan att försvara landet.”

Ovanstående utgör typexempel på hur även opinionstexter som inte uttalat föreslår resurstillskott ändå lyfter allvaret i dagens situation och behovet av att se över försvarsanslagen.

Under förra året var de borgerliga ledarsidorna tongivande i att driva frågan om mer resurser till försvaret. Emellertid saknades inte socialdemokratiska röster för ökade anslag. Två s-röster som är positiva till försvarsuppgörelsen 2015 konstaterar att mer pengar trots allt behöver skjutas till. Anders Lindberg, tillförordnad politisk chefredaktör i Aftonbladet, tog i november upp hur starkare svensk förmåga brådskar: ”Det är uppenbart att mer pengar behövs och att nivån måste höjas snabbt.”

Widar Andersson, politisk chefredaktör i Folkbladet (S) är en som har dömt ut 2015 års uppgörelse som otillräcklig, för att ha en inriktning som ska kunna kallas ”trovärdig och rimlig”. Anderssons text var dessutom en av de tydligaste rösterna för ökade anslag redan i början av året, i anslutning till Folk och Försvars rikskonferens 2016.

Mest iögonfallande bland de socialdemokratiska ledarsidorna är Dala-Demokraten, som tycks ha gjort en omsvängning. Från att ha varit negativ till 2015 års försvarsuppgörelse – i april 2015 skrev politiske redaktören Göran Greider: ”regering och opposition har kommit överens om hur resurser som ska berövas välfärden till förmån för försvaret” - menar samma ledarsida i slutet av 2016 att försvarsuppgörelsen inte är tillräcklig. Ledarskribenten Robert Sundberg skriver att ett tillskott egentligen inte är en optimal prioritering, men att dagens läge ändå kräver det.

Genomgången visar att oron för omvärldsläget samt behovet av mer resurser till försvaret blev ett allt vanligare tema hos ledarsidor, såväl borgerliga som socialdemokratiska, under 2016. Därtill överväger eller direkt förespråkar flera borgerliga ledarsidor en fördubbling av försvarsanslagen. Påpekanden av otillräckligheten i 2015 års försvarsöverenskommelse är vanliga. Försvarsuppgörelsen hade anspråk på långsiktighet och stabilitet, men ansågs alltså redan året efter av flera stora ledarsidor vara inaktuell och överspelad.

I sammanhanget är de borgerliga ledarsidorna dominerande, men det faktum att tongivande röster inom socialdemokratisk opinionsjournalistik är inne på samma linje är värt att uppmärksamma. Det politiska inflytande och den roll Lindberg och Aftonbladets ledarredaktion har ska inte underskattas. I egenskap av den opinionsbildande socialdemokratins största forum blir det som där publiceras betydelsefullt inte minst för regeringen att förhålla sig till.

Den dramatiskt förändrade tonen i Dala-Demokraten är ett annat exempel på åt vilket håll opinionen rör sig.

Med tanke på de röster som höjts under 2016 blir utvecklingen under 2017 intressant att följa. Från ledarsidornas håll är bollen nu satt i rullning, men det är upp till politiken att avgöra vilken effekt det ökade trycket faktiskt kommer att ha.

Det talas redan om att en försvarsberedning inkallas på nytt. Tillåts förutsättningarna i så fall bli mer långsiktiga?

MAX ESKILSSON är statsvetare i mastersprogrammet vid Lunds universitet.

Lästips! Om 26 exempel på ryska förfalskningar i det svenska medieflödet  skriver Patrik Oksanen i Mittmedia.

Annons

Landets ledarredaktioner driver på för mer kulor till försvarsmakten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X