Annons
X
Annons
X

Saknas: 8 000 lärarstudenter om året

Varje år börjar runt 13 000 människor läsa till lärare i Sverige. För att täcka framtida behov av lärare skulle siffran behöva vara runt 21 000. Det saknas alltså runt 8 000 nya studenter varje år, enligt en ny rapport.

– För att fler ska bli lärare måste lönen höjas, säger lärarstudenten Mikael Olovsson.

Lärarstudenterna Caroline Tornehag, Mikael Olovsson, Elias Åkesson

Lärarstudenterna Caroline Tornehag, Mikael Olovsson, Elias Åkesson Foto: Lars Pehrson

Elias Åkesson och Mikael Olovsson har återvänt till skolbänkarna på Stockholms universitet efter ledigheten. I måndags påbörjade de den avslutande terminen innan de kan börja jobba som gymnasielärare inom samhällskunskap och historia.

– Jag ser fram emot att få jobba med ämnen som intresserar mig. För den som är samhällsintresserad finns ju inte så många jobb, säger Mikael Olovsson.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De två lärarstudenterna tillhör en bristgrupp.

    Annons
    X

    I en ny rapport har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, analyserat hur många studenter som måste börja studera till lärare varje år för att täcka framtida behov.

    Enligt beräkningen behöver nära 14 000 nya lärare examineras varje år, men eftersom bara drygt 65 procent som börjar en lärarutbildning tar examen blir behovet av nybörjare på utbildningarna drygt 21 000 om året. Höstterminen 2014 och vårterminen 2015 var antalet nybörjare 13 038, alltså 8 000 färre än antalet som skulle behövas varje år för att möta framtida behov.

    Det kan tyckas som ett katastrofscenario, men vi tror att det är en viktig insikt att man börjar leta andra lösningar.

    – Det är svårt att dimensionera lärarutbildningen efter hur många som kommer ut, så vi har tittat på hur många som faktiskt behöver börja på utbildningen för att möta det framtida behovet, säger Fredrik Svensson vid UKÄ som gjort analysen.

    Rapporten visar också att sedan lärarutbildningen gjordes om 2011 har intresset för utbildningen ökat, dock från historiskt låga nivåer. Behöriga förstahandssökande har stigit från runt 10 000 höstterminen 2011 till drygt 17 000 höstterminen 2015. Antalet antagna ökade från runt 8 400 höstterminen 2011 till runt 12 400 i höstas.

    Också söktrycket till lärarutbildningarna har ökat, men är fortfarande lågt. Det fanns 1,0 sökande för varje antagen student på inriktningen lärare i årskurs 7 till 9, och 1,1 sökande till varje antagen på inriktningen mot yrkeslärare. Högst söktryck har förskollärarutbildningen med 2,0 sökande per antagen.

    Det låga söktrycket är en bidragande orsak till att det inte går att lösa lärarbristen genom att öka antalet platser på lärarutbildningarna, enligt Fredrik Svensson.

    Men även om söktrycket ökade skulle det vara svårt att bygga ut lärarutbildningen tillräckligt.

    – Att 21 000 skulle börja på lärarutbidningen varje år är inte realistiskt. Dels för att lärarutbildningen redan är en mycket stor utbildning, och att så att kraftigt dimensionera upp något som redan är så stort är troligen mycket svårt. Särskilt när många inriktningar redan har mycket lågt söktryck, säger Fredrik Svensson.

    Han menar att alla insatser som görs för att få fler att utbilda sig till lärare är bra och nödvändiga, men att fler åtgärder behövs.

    – Det kan tyckas som ett katastrofscenario, men vi tror att det är en viktig insikt att man börjar leta andra lösningar på den framtida lärarbristen än just att ta in fler på lärarutbildningarna.

    Skolan bör vara med i diskussioner om åtgärder för att minska lärarbristen, tycker Fredrik Svensson. Han menar att ett sätt att möta framtida brist skulle kunna vara att legitimerade lärare i högre grad sysslar med läraryrkets kärnuppgifter och att kringsysslor läggs på annan personal.

    – Legitimerade lärare är på väg att bli en knapp resurs som man måste hushålla med så klokt det bara går, säger Fredrik Svensson.

    Lärarstudenten Elias Åkesson håller med.

    – Många menar ju att lärarlönerna ska höjas. Men om lärarna får högre lön men ändå blir utbrända, då fortsätter yrket att ha en låg status. Det viktigaste är att se till att lärarna får mer undervisningstid, säger han.

    Caroline Tornehag, som läser till förskollärare, tycker att samhället måste få upp ögonen för lärarbristen.

    – Människor måste förstå vilken viktig roll lärare och förskollärare spelar, säger hon.

    Beräkningen om hur många som måste börja på lärarutbildningarna årligen bygger på Skolverkets prognos från juni förra året om att 70 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger behöver heltidsanställas de närmaste fem åren.

    Sedan dess har många nya barn flytt till Sverige, och enligt utbildningsdepartementets beräkning innebär det att lärarbristen utökas med ytterligare 17 000 de närmaste fem åren.

    – I min prognos fokuserar jag på de närmaste 15 åren, men det mer akuta behovet är egentligen ännu större, säger Fredrik Svensson.

    Migrationen kan också vara en del av lösningen på lärarbristen.

    – Det är uppenbart att folk som kommer hit med utbildning och erfarenhet som lärare på ett snabbt sätt måste komma in i yrket i Sverige. Jag menar att den sortens arbetsuppgifter som innebär att legitimerade lärare kan få stöd med kringuppgifter skulle kunna vara en lämplig ingång i svensk skola för människor från utlandet som är utan lärarlegitimation men har erfarenhet av yrket och utländsk lärarexamen.

    Annons

    Lärarstudenterna Caroline Tornehag, Mikael Olovsson, Elias Åkesson

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X