Annons
X
Annons
X

Så ska Sverige sätta nya klimatmål

Efter klimatmötet i Paris närmar sig nu ett beslut om nya svenska klimatmål. Och politikerna i Miljömålsberedningen (MMB) har tagit intryck av skärpningarna i FN:s nya klimatavtal, enligt ordförande Anders Wijkman:

– Ambitionsnivån har definitivt höjts hos alla partier.

Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

Inom kort ska Sverige fatta beslut om nya klimatmål. Ansvariga för det arbetet är den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen.

Deras arbete har hittills fokuserat på att den globala uppvärmningen ska begränsas till max 2 grader. Men efter det stora klimatmötet i Paris i december – som beslutade att ansträngningar ska göras för att klara max 1,5 graders uppvärmning – bör formuleringarna inom miljömålssystemet för Sveriges klimatpåverkan skrivas om, säger Anders Wijkman.

För 2-gradersmålet har målsättningen hittills varit utsläpp på netto noll till 2050.

Annons
X

– När vi nu sätter upp långsiktiga mål bör vi sträva efter tuffare mål. Det är i alla fall min tolkning, säger Anders Wijkman.

Enligt Wijkman har samtliga partier i beredningen tagit intryck av resultatet i Paris.

Ambitionsnivån har definitivt höjts hos alla, både de rödgröna och Alliansen.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Min bild är att alla ledamöter är positivt påverkade av utfallet i Paris. Ambitionsnivån har definitivt höjts hos alla, både de rödgröna och Alliansen. Det är en annan intensitet i diskussionen nu, säger han efter dagens möte med beredningen.

    En tvistefråga som kvarstår är hur ”netto noll” ska definieras.

    – Vi vet till exempel att det är omöjligt att bli av med vissa utsläpp inom jordbruket. Det måste kompenseras på något sätt.

    Miljömålsberedningens arbete tar sikte på år 2050. Det sannolika då är att Sveriges befolkning vuxit påtagligt. Anders Wijkman nämner 12–12,5 miljoner invånare som ett möjligt antal.

    – Det innebär fler människor som kan åstadkomma klimatpåverkan. Och det innebär större matproduktion. Det är dessutom sannolikt att vissa länder som i dag är stora matproducenter inte kommer att kunna producera lika mycket mat när klimatet blir varmare. Sverige har potential att fylla en del av bortfallet. Alla är medvetna om att den svenska jordbruksproduktionen kommer att öka.

    Alla är medvetna om att den svenska jordbruksproduktionen kommer att öka.

    Eftersom jordbruket, liksom processindustrin, sannolikt inte kommer att lyckas nå noll i utsläpp inom en överskådlig framtid tittar Miljömålsberedningen på alternativ för att kompensera dessa.

    Främst tre alternativ finns: Bio-CCS (koldioxidlagring från biomassa), andra typer av sänkor (exempelvis jordbruksmetoder som binder kol i marken) och klimatinsatser i utvecklingsländer.

    – Sistnämnda tycker jag är en väldigt viktig åtgärd. Det behövs väldigt mycket praktiskt samarbete mellan ett land som Sverige och utvecklingsländer för att hjälpa dem att utveckla system som är bra, säger Wijkman.

    Den 1 mars ska Miljömålsberedningen lämna sitt första betänkande, med ett långsiktigt mål.

    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X